Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 JiDVARD WERMCRA>’TZ
Utan till och med själfve landshöfdingen i Umeå till Hernö-
sands konsistorium ingifvit berättelse om det ifrågavarande
oväsendet samt bragt det därhän, att en kungl. kommission
tillsatts att undersöka saken, alltså har ryktet en alltför fast
grund. Vidare beskyller förf. Grubb för att hafva vändt sig
till orätt forum, då han genom en tryckt berättelse söker ftiför
allmänheten bevisa sin oskuld, samt påstår, att aldrig någon
tjuf skulle hängas eller förklaras för ärelös, om hvar och en
skulle hafva rättighet att så agera i sin egen sak.
§ 2. H varken prosten Grubb eller hans angifvare äro
af förf. kända vare sig för ondt eller godt annat än genom
prosten Grubbs tryckta berättelse, hvarför han gör anspråk
på att blifva ansedd som en opartisk domare.
§ 3. Prosten Grubb har genom sin skildring af tillstån-
det i grannförsamlingarna visat en otyglad hämndgirighet och
sålunda svårt förbrutit sig mot kristendomens bud angående
kärleken till nästan. Prostens angifvare hade genom sin an-
gifvelse endast uppfyllt sin plikt enligt Guds ord och kungl.
förordningar, t. ex. Rom. 16: 17 — 18 samt Kungl. Maj:ts nådiga
förordning af den 6 okt. 1Ö94. I öfverensstämraelse härmed
hade de endast hos vederbörande gjort anmälan, och det endast
med afseende på läran.
Grubb däremot hade i en tryckt skrift inför allmänheten
angripit sina angifvares lefverne. I detta sammanhang. söker
förf. bevisa, att om det än är icke allenast tillåtet, utan nöd-
vändigt för kristna att anmärka och angitva en oriktig och
falsk lära, så är det däremot alldeles icke tillåtet att döma
någons lefverne, hvilket Grubb gjort i sin skrift. Anledningen
till denna Grubbs åtgärd förklarar förf. vara »ingen annan,
än att han icke kunnat riktigt förklara sig på angifvarnes till-
målen, förrän han svärtat dem och därmed slagit en dunst
för läsarens ögon, att han icke skall så klart märka tillmälenas
rätta beskaffenhet». Då Grubb skrifver, att sakens beskaffen-
het nödvändigt fordrar ett omtalande af grannförsamlingarnas
tillstånd, under uttrycklig förklaring, att det här ej är fråga
om att löna ondt med ondt, förklarar Telin honom hylla den
läran, att det under vissa omständigheter är tillåtet att löna
ondt med ondt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
