Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS LIP OCH VERKSAMHET ÖQ-
Förf. vänder sig härefter mot Grubbs yttrande, att den,
som icke af katekesen först väl inhämtat rätta grunden till
sin kristendom, ogörligen kan förstå någon predikan eller hafva
någon nytta däraf, samt kommer slutligen till det resultatet med
sin kritik, att det i) strider emot Guds egen utsaga Es. 55: 11:
»Alltså skall ock ordet vara, som utaf min -mun går. Det
skall icke återkomma till mig fåfängt, utan göra det mig täckes,
och det skall framgång hafva, i ty jag utsänder det»; 2) inne-
håller en förnekelse af det predikade ordets klarhet, kraft och
verkan;^ 3) lärer att ingen kan förstå den heL skrift utan före-
gående den Helige Andes upplysning, och att den hel. skrift
är en död bokstaf och allenast en utvärtes vägvisare till Kristus>^
ett utvärtes vittnesbörd om sanningen, af hvilket man hvarken
kan hafva lif, ej heller en ny födelse och salighet.
Slutligen angriper förf. i denna paragraf Grubbs ord, att,,
om någon skulle kunna som en papegoja framföra några öfver-
lästa ord om Kristus, omvändelse, tro och rättfärdighet, det
dock allt löper ut på en pelagiansk dårskap, uti hvilken mycket
hålles för Guds andes verk, som likväl ingenting mindre är.
vMeningen med dessa ord är förmodligen denna», säger han,
»att den kunskap, som en kristen har om Kristus, om bot och
bättring, om omvändelse, om tro, rättfärdighet etc, är allenast
ett naturligt köttsligt verk och icke af den Hel. Ande; fastän
den kunskapen är fattad af Guds ords predikan och katekesen,,
och han kan om berörda stycken tala, såsom han det af Guds
ord och katekesen lärt hafver». »Detta», tillägger han, »är
nästan den allmännaste och bekantaste pietisternas sats, nämL
att icke erkänna den kunskap, som en människa, besynnerligen
en ogudaktig, har af Guds ord, fast den kommer därmed alldeles
öfverens, för den Hel. Andes verk, utan för ett köttsligt verk,
för ett dödt ting, en fantasi och dåraktig inbillning». Fört
frågar sedan, hvartill det då skall tjäna att lära katekesen och
* »Hvar blifver då», heter det, »det predikade ordets klarhet, kra(^ och
verkan, då ingen kan förstå det eller hafva någon nytta daraf, som tillförne icke
af katekesen väl inhämtat grunden till sin kristendom, och fördenskull år fuU-
komligen omvänd?^ Man observere de af oss understrukna orden, genom hvilka
förf. söker inbilla läsaren, att enligt Grubbs påstående inga andra än åe fullkorn"
ligen omvände kunna förstå eller hafva någon nytta af det predikade ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
