- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femte årgången, 1904 /
86

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 EDVARD WERMCRANTZ

han äger rättighet att tillämpa detta språk på förhållandena i
Umeå och dess grannförsamlingar, bevisa, att evangelium har
varit och än är så obekant och främmande, som det var hos
hedningarna och judarna på apostlarnas tid eller i påfvedömet
före reformationen.
Att en sådan skiljaktighet, som Kristus omtalar på det
anförda stället hos Matteus, skulle kunna finnas bland med-
lemmarne af en kyrka, som äger evangelii rena lära, anser
förf. otroligt. Den största olikheten emellan dessa med afse-
ende på religionen antyder förf vara det större eller mindre
kunskapsmått, som hvar och en har, och då denna olikhet icke
rimligtvis kan föranleda en söndring af ifrågavarande slag, så
håller förf talet om en sådan söndring bland dem för orimligt.
Han yttrar sig nämligen härom som följer: »Ho kan väl det
tro, att de, som erkänna och bekänna ett och detsamma evan-
gelium, fast den ene har en större och en annan en mindre
kunskap däruti, förfölja hvarannan inbördes? Utan hellre kan
man det sluta, att det måtte icke nu i Umeå drifvas samma
evangelium, som eljest öfver hela Sveriges rike drifves efter
Guds ord, katekesen, och dess spörsmål, efter en så stor stri-
dighet förspörjes ibland dem, som bekänna sig till en tro och
ett evangelium, eller måtte den oenigheten icke komma af
evangelium».
Att den olikhet i sinnelag, som visar sig däruti, att den
ena människan älskar och lyder Guds bud, den andre hatar
och öfverträder dem, och bildar en vida djupare motsats emel-
lan människor än deras olika kunskapsmått och åsikter för
öfrigt, äfven finns inom de evangeliska kyrkorna, det vet förf.
icke om eller låtsar här icke veta därom.
Telins anmärkningar riktas vidare mot den satsen, att
den nämnda skiljaktighetens framträdande skulle vara ett godt
prof nämligen af evangelii verkan. Riktigheten af denna sats
bestrider han, men måste, för att kunna göra det med något
sken af framgång, inlägga en annnn mening i den, än den
har i Grubbs berättelse. Att skiljaktigheten där kallas ett
godt prof, endast för så vidt den framkallas genom samvets-
grann lydnad för Guds ord, är uppenbart. Telin inlägger
emellertid här i de nämnda orden den meningen, att oenig-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1904/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free