Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g 2 EDVAHD WEUMCRANTZ
af den svenska kyrkans främsta myndigheter gifvit sin auk-
torisation åt en skrift, som väl torde få anses såsom det yp-
persta prof i svenskt original af teologisk grälsjuka, förkätt-
ringslusta, ovärdigt stridssätt och en med okunnighet psurad
förmätenhet vid hehandlingen af teologiska tvistefrågor.
Åtgärden kan förklaras endast däraf, att vederbörande
helt säkert varit intagne af fördom mot Grubb och sannolikt
endast helt flyktigt genomläst arbetet samt godkänt det huf-
vudsakligen i förlitande på, att förf. själf var man att stå för
sina ord. Men den flyktighet och lättrogenhet i behandlingen
af en sä grannlaga och viktig angelägenhet, som här måste
förutsättas, kan icke försvaras. Man tanke sig de verkning-ar
en sådan skrift, sålunda auktoriserad, skulle hafva kunnat med-
föra, om den genom trycket blifvit utspridd bland allmänheten.
Att dess verkningar emellertid inskränktes genom trycknin-
gens utebUfvande var hvarken författarens eller hans lättrogne
medhållares förtjänst. Trots de åtföljande rekommendationerna
nekade nämligen Kongl. Majits kanslikollegium att meddela
tillstånd till skriftens- tryckning. Den hade här förmodligen
underkastats en fördomsfri och sorgfälligare granskning än den,
som kommit den till del från ärkebiskopens och konsistoriets
sida. ^ Antingen det var af hänsyn för Grubb personligen,
för att skydda honom mot Telins orättfärdiga beskyllningar,
eller på grund af en riktig aning om den skada, den skulle
tillfoga den kristna församlingen, eller med anledning af skrif-
tens inre motsägelser samt lögnaktiga och vrängda framställ-
ning, som tryckning vägrades, känna vi icke. Måhända hade
alla tre synpunkterna fått göra sig gällande vid afgörandet. *
^ Michell Grubb hade den 26 oktober 1722 genom en skrifvelse till kansli-
kollegiet anhållit om förbud mot tryckning af Telins skrift. Acta ecclesiastica.
Religionsmål Gr^K.
’ En annan handling af samma art som den förut anförda’ synes Stockholms
konsistorium hafva stått i begrepp att företaga, ehuru dess utförande förhindrades.
Det synes hafva varit betänkt på att brännmärka Grabbs i det föregående behand-
lade predikan hos Arvid Horn såsom irrlärig, men förklarade slutligen, att det icke
kunde befatta sig med denna sak, emedan kongl. kansliordningen och kongl. resolu-
tionen och förklaringen på Stockholms konsislorii besvär af år 1723 den 23 sept.
§ 16 tydligen visade, att sådana arbeten böra censureras och öfverses af det konsi-
storium, under hvilket författaren lyder. Nordinska samlingen n:o 1984 skriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
