Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET IO3
om omvändelsen; Telin åter använder den för att visa Guds
ords vanmakt i fråga om människans helgelse.
Telins förklaring, att Gnibbs ord om katekeskunskapen
såsom nödvändig förutsättning för förstående af predikan inne-
bära en fömekelse af Guds ords klarhet, kraft och verkan,
innefattar följande resonemang: efter som en fåkunnig, som
icke förstår bokstäfverna i kristendomen, icke kan förstå pre-
dikningar, så måste Guds ord ej vara klart, kraftigt och ver-
kande. Detta åter är lika förnuftigt som att säga: eftersom
en skolgosse icke förstår hvad en professor i teologi före-
drager för studenter och magistrar om andliga saker, så följer
däraf, att Guds ord, som han lärer, icke är klart, kraftigt och
verkande.
Med anledning af att Telin genom åtskilliga konster sökt
gifva ett sken af berättigande åt sitt påstående, att Grubb ut-
gifvit en enligt den rena läran af den Helige Ande verkad
kunskap för ett allenast naturligt och köttsligt verk, visar
denne, att tvisten mellan honom och Telin gäller svaret på
frågan, >om den, som kan såsom en papegoja och alltså utan
allt förstånd utantill framföra några öf verlästa ord af katekesen,
må sägas hafva en rätt kunskap, sådan som en kristen bör
hafva och följaktligen icke är ett naturligt verk, utan af den
Helige Ande». I Telins framställning är denna fråga jakande
besvarad; Grrubb åter förklarar, att »denna blotta minneskun-
skapen är af samma natur som en papegojas, hvilken ock kan
lära någon bit utantill och som Bileams åsna stafva fram, dock
bägge utan allt förstånd», och att »så litet som den enes min-
neskunskap är den Helige Andes verk, så litet är den andres»,
samt tillägger 3rtterligare, att »aldrig någon ännu varit så grof,
att han tillskrifvit den Helige Ande ett sådant utantilläsande
utan allt förstånd, utan hållit det för ett blott naturligt min-
nesverk».
Om Telins klagan i § 15, att Grubb bortförde de en-
faldiga själarna ifrån enfaldigheten i Kristus, yttrar sig Grubb
med följande ord: »När han beklagsu-, att jag förförer de enfal-
diga själarna ifrån enfaldigheten, så lär han med enfaldigheten
förstå katekesens blotta utantill-kunnande, som han här alle-
städes gillar och försvarar såsom en rätt kristendomskunskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
