- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femte årgången, 1904 /
136

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1^6 m. upym
15 flickor, »hvilka merendels alla hade varit till Herren» natt-
vard och kunde vål läsa sina kristendomsstycken»* Det var
dock Icke aUtld förhållandet, att de äldsU voro de bästa. Om
de 70 disciplama i ö)a heter det, att »de minsta odi ^smArsta
kunde bAst Iftsa».
Äfven under sin frånvaro från stiftet drog Speg^ te*
sorg om, att undervisningen i skolorna ej försummades. I sina
bref tiU domkapitlet lade han vederbörande på hjärtat att tiUse,
»att ungdomens undervisning och förkofran i salighetens kun*
skåp må allestädes befrämjas», och uttalade sin önskan, »att
sockneskohnåstare allestädes med allvar förmanas till att vara
flitiga i katekisatk>nen». ^
Om Spegels nit för svenska språket vid barnundervis-
ningen har jag förut i annat sammanhang redogjort.
Visltations- och domkapttelsprotokoll liksom en del andra
handlingar ge oss tillfälle att £å någon inblick i det intellek*
tuella och sedliga tillståndet på ön under denna tid De skolor,
som funnos, så bristfälliga som de voro, hade föga förmått att
gifva någon Ijrftning åt folkets inteUektuetta ståndpunkt. Vi
ha sett, att ännu under Spegels tid voro skolförhåBandena föga
tiDiredsställanda Ännu sämre hade de varit under den före»
gående tiden, då den nu vuxna generationen fått sin utbild*
ning. Skrifkunnlgheten var, som man kan vänta, så godt som
okänd bland allmogen. Allmänt b^ragnade man sig af bo*
märken, emedan man icke kunde skrifva sitt namn. Det före-
kommer dock, ehuru mera sällan, att ansökningshandlingar
äro egenhändigt underskrifma af allmogemän.
Dmi kristendomskunskap, som man inhämtat, var synner*
ligen torftig. »De gamla, så i denna som uti andra försam*
lingar, visste föga ting», är Spegels omdöme om förhållandet
i Levede. Yttrsmdet karakteriserar förhållandena i allmänhet
i församlingarna. Så heter det också i Stenkyrka, att åhörarne
äro stilla och oförargliga uti sitt lefverne, »men där som an*
norstädes mycket fåkunniga uti sin kristendom». Därför för*
manades socknefolket »att älska Guds ord och gärna höra det
samt med flit märkiat, så att de kunde fatta någon kunskap

Spegtb tknor d. 7 jimi 1684, S4 okt 1683.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1904/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free