Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BiDB^e TOL Ymr skifts histobu. 137
och xxpftywsång diraf, éen de hade ganska ringa» (£jata)« I
Fftrö blefvo de få nArvaraode foraamlingsborna »vidlyftigt odi
allvarligt päminta om sin värdslöéhct uti kriatendomen och
förmanade tOl att befUta sig mera om Grads sanna kunskap
och ett fromt lefveme». Efter alslutad visitation i södra tre»
dingen under hösten 1680 öfverlämnade Spegel ett memorial
till prosten Peder Grubbe, innehållande de erinringar, till hvilka
han af den verkställda visitationen föranledts» DSri p&mintea
prosten bland annat om att tillhälla pastorerna att i sina pre**
dikningar förklara någon trosartikel och »den efter texter*
nas anledning så enf aUéliga och grundeliga f Orestålla, att deraa
åhörare, hvilka nu tyvärr veta hvarken begynnelsen eller anden
af sin kristendom, mage hädanefter något fatta dåraf».
Ett bepröf vadt medel, hvaraf äf ven Spegel betj&nade s^ att
göra folket mera ben&get att inhämta katekesen, var att fordra
kunskap häri såsom villkor för tillträde till nattvarden och för
rätt att ingå äktenskap. Föreskrift härom utfärdade Speg^
på sitt första prästmöte, ^ Af många ställen i domkapitlet»
protokdl framgår också, att stadgandet blifvit med stränghet
tOlämpadt’ Så fingo icke heller personer, som begått lägers-»
mål med sina fäatekvinnor, äkta dem, förrän de lärt sig läsa
och inhämtat sin katekes.
Det sedhga och religiösa tillståndet i församlingarna tyckes
hafva varit jämförelsevis godt Hvad i detta afseende kunde
brista» beifrades under visitatiixisresoma. Likgiltighet för gnds-
tjänsten visar sig dock ej så sällan. I När voro åhörame icke
blott »ganska tröga till gudstjänsten» och oförfama i Guds
sanna kunskap utan och till stor del »förargliga» i sitt lefveme.
Den tjänstgörande pastorn klagade, att svordom, kortspel»
fylleri, lösaktighet voro mycket gängse i församlingen. I
Kräklingbo fick församlingen af sin pastor det vittnesbördet»
att »hon i utvärtes måtto var ostraffUg, men där som annor*
städes var ringa kimskap om Gud, och den fördolda män-^
niskan i hjärtat var allddes ofullkommen». I Koma fingo
vederbörande förmaningar att tillse, »att ingen förargelse eller
*■ Bland »ordningar», som på detta möte antogos; pxoL d. I3 ang. 1680.
* Prot. d. 13 juni 1683 c m. § 11; 2a okt 16S4 «. m. § 8; 35 febr.
1685 § 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
