Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Herlenius. »Predikare-Lena» eller »Hvita Jungfrun». Ett litet bidrag till kännedom om de andliga rörelserna inom Linköpings stift från 1800-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»PREDIKARE-LENA» ELLER »HVITA JUNGFRUN» l8l
öfverdrifter och visar hennes hysteriska sinnesstämning; bäst
äro de andliga betraktelserna, som på sina ställen äro verk-
ligt vackra. ^
År 1810 insände Helena till konungen en ansökan att
blifva befriad från sina bojor, hvilket ock beviljades. Hon
synes hafva blifvit betydligt lugnare, och år efter år tilltog
hennes förbättring, hvarför hon till sist blef utskrifven efter
en nära tjuguårig fångenskap, den 8 februari 1828,^ helst
som en i staden boende gammal jungfru lofvat taga henne i
sin tjänst.
Emellertid var Helena nog ej så lätt att hafva i tjänsten,,
och redan år 1829 flyttade hon från Vadstena till Adelöfs
socken i Småland, hvarest hon likväl ej länge kvarstannade.
I Horns socken i Östergötland lefver ännu en 94-årig man^
som år 1832 flere gånger hörde Helena predika i nämnda
församling. Hon var då helt hvitklädd, och vid ett af tillfäl-
lena stod hon på ett bodloft och talade till den nedanför
samlade menigheten. Hennes ansikte bar spår af utståndna
misshandlingar, och hon talade starkt i näsan. Äfven berättas^
att hon brukade späka sin kropp och sof på golfvet, emedan
hon ansåg det vara syndigt att ligga i säng.
Kort därefter vistades Helena i Svinhults församling, och
en bonde därstädes, Anders Jonsson i Skäppehult, ämnade åt
henne upplåta till bebyggande en torplägenhet. Detta kom
till församlingens kännedom och väckte missnöje hos sockne-
männen, »helst förenämnda jungfrun är, såsom man tror, i
torftiga omständigheter stadd och framdeles kunde komma
församlingen till last, och som hon lärer fara omkring och med
1 Bokeos fullstfiDdiga titel lyder: »I Jesu Namn! Den Andliga Striden.
VSlment författad af Jungfru Helena Sofia Ekblom, under dess fängelsetid uti
Wadstena Hospital, isynnerhet de tvänne åren 1808 och 1809, dä hon var bunden».
En upplaga utkom ännu år 1890.
’ E. J. Ekman har i sin bok, »Den inre missionens historia» (Sthlm 1902),
där han ägnat några sidor åt Helena Ekblom, begått ett misstag, då han sid. 972
säger, att hon frigafs från hospitalet 18 10 och därefter obehindradt fortsatte sin verk-
samhet i fiere år. I hospitalets rullor förekommer hon f5r hvarje är, oftast med
tilll^, att hon intagits såsom förvillad af religionssvärmeri och att hon »f^r när-
varande är något förbättrad», till 1827. Först rullan för 1828 innehåller order
om hennes utskrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
