Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. P. Melartopæus’ herdabref till Åbo stifts prästerskap 1595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 ICBDDELAKDEN OCH AETSSTCiOBN
fiskia -fängie begiära och ventha skole. Hvarföre the gode
män pastores udi sina socknar skole vara förtenckte åftha och
med flijt sitt socknafålk åm thetta misbrukedt undervisa, th^n
förmana, att the thenna viskepelse och vantro falla latha och
först taga afguderi uth af hiertat, sädan dcall almogen väll
till fridz med thenna liusen. Men endoch slikt afguderi hafver
inthet varith alstädes öfvat med liusen, dodi lickvéU äre the
icke aldeles uthan misbruk. Förty thet är ju misbruk, tenda
up lius, medan dagen &r och dlies liust är. Thet kan ingen
god man lida uthi sitt hus, att hans husfälk öppne Uus, när
Grndh låther sin sooll uplysa hela verldenne. Hvij begiärar
man thå, att thetta skall skee udi Gudhz huus éUer kyrckior:
Sä är och een stor orsak till att aileggia middaghz liusen then
stora fatigdom, snm med kyrckier nu finnes, i thet att theres
inkomst och upbörd bifwer dagliga minder och mind^. Vi
hafwe här till daghz sä ödt Uus om dagen, att wij intiiet
hfifwe lysa oss med än mörka höst och vintertidh, som
förfarenheten gifver hoos oss nogsamlige tilkenna. Och när
wij besinne, af hwad orsak middaghz Uus äre komne i bruk,
ftkaU thet oss beveka, att vi inthet giöre oss samweth öfwer
dieres afskaffdse. Thet hiende sig så medh Gudttiz församb*
Ikig icke långt efter Christi himnwlfiärd, att hon leed stoor
forfölielse uthaf tyranner Nerone, Domitiano, Trajano, Anto-
iMno, Severo, Maximino, Dedo, Valeriano, Diocletiano, Maxi-
mtano. Odi thenna förföliélse stod vid pas uthi half tridie
faundradhe åhr, så att the christne fögo frid faadhe, in till thes
Constantinus Magnus fick r^ementet inn. I medier tidk
medhan förföUéls^i waradhe, torde the christne inthet hålla
tijdgärd åm dagen uthan thå the andre sof vo, hollo the christne
ti}dgärd wid lius åm nattena. Sedan när Constantinus hadhe
fridkaUat them, fingå the låf hålla Gudhz tienst åm dagen.
OA till itt glädie teckn och förfoliensens åminnelsse brukadhe
Uie framdeles lius und^ tijdgärdh åm dagen. Ther om scrifwcr
Jeronimus altså: per totas orientales ecclesåas, qvando evan-
geUum e[st] legendum, accendunt luminaria sole jam rutilante»
Bon ubiqve ad fugandas tenebras sed ad signum laetitiae demon«*
strandum. Thet är: Nähr evangdium läses uthi österhoklidce
försambUngar, tenda the up Uus, ändoch solen hon ski)n, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
