Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Arnell. Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning. Akad. afh. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄJLNINGAR 247
läror.» Häraf får man ovillkorligen den uppfattningen, att han
afstyrt hela öfversättningsföretaget. Nu förhåller det sig emeller-
tid så, att Linköpings-kapitlet verkligen fullbordade öfversätt-
ningen af de sig ombetrodda Bibelböckerna och insände den till
teologiska fakuteten i Uppsala; Brask har tydligen varit den
egentlige öfversättaren; och så mycket af denna öfversättning ,
finnes kvar, att Schiick anser det möjligt att härur bilda sig
en föreställning om Brask som öfversättare och bibelteolog.
— Författarens uppfattning af Vesterås* riksdag såsom
ett officielt fastslående af Luthers evangeliska grundtankar i
Sverige måste betecknas såsom numera öfvervunnen. Vesterås’
riksdag bröt hierarkiens och klostrens maktställning och där-
med äfven påfvens inflytande i Sverige; men om ett antagande
af lutherska grundtankar var aldrig fråga. Beslutet i fråga
om den »nya läran» inskränkte sig till hvad vi skulle kalla
fri religionsutöfning. Till och med den disputation, som efter
mötesbeslutet hölls mellan Olaus Petri och en katolsk prelat,
gällde ej religiösa trosfrågor utan blott problemet om påfvens och
biskoparnas rätta makt. Först om man fasthåller härvid, blir ock
Brasks åtgöranden under och närmast efter riksdagen förkleurliga.
Tiden har icke medgifvit författaren att djupare arbeta
sig in i den katolska kyrkans allmänna ställning vid medel-
tidens slut eller att söka teckna tilldragelserna i Sverige mot
bakgrunden af det rika fast upprörda relig^’ösa lif, som då lef-
des i Europa. Att en viss allmän orientering varit nödvän-
dig, har han dock känt och på flere ställen i afhandlingen
enkelt och utan anspråk gifvit det nödvändigaste här-
utinnan. Det synes mig då ej heller vara anledning att
här ingå i kritik eller upptaga till skärskådande de stun-
dom rent ofrivilligt missvisande uttryck, som kanske kort-
heten i framställningen förorsakat. Särskildt beträffande det
religiösa lifvets former under medeltidens sista årtionde hade
man önskat någon hänsyn tagen till Mullers Kirchengeschichte
{som just här har sin styrka) eller till Seebergs Dogmenge-
schichte; och beträffande den omstridda frågan om aflatens verk-
liga innebörd vid medeltidens slut kan man ej utan men för-
bigå Bnigers betydande undersökningar (lättast tillgängliga i
artikeln Indulgensen, Hauchs Realencyklopädie).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
