Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - J. Helander. Hedendom och kristendom inom den äldsta svenska missionskyrkan. Fragment ur ett större efterlämnadt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDENDOM OCH KRISTENDOM IXOM DEN ÄLDSTA SVENSKA MISSIONSKYRKAN 1 7
Som uttryck för en fullt naturlig Gudsrikets ordning för-
täljer likaledes Anskars biograf, att då Hergeir försmädades
af hedningarna och inga präster funnos till hans uppmuntran
i Birka, bekräftade Gud på hans bön nådefullt den sanna
trons förkunnelse genom himmelska jätteeken. ^
Det var så mycket naturligare för de kristna att se och
vänta under på missionsfälten söm hela folkåskådningen var
genomträngd af helgon- och mirakeltro. Inga kausala be-
tänkligheter hindrade de troende — och alla trodde — att
begära under af sina helgon. 2 Ehuru det var välkändt, att
många under voro uppdiktade, * litade man på deras möjlighet
och förekomst så som man i våra dagar tror på utveckling
och kausalitet. Vidare gränser för det underbara gjorde detta
i viss mån berättigadt. All slags nemesis, oväntadt fördelak-
tiga händelser, hastiga tillfrisknande från en sjukdom, själsrö-
relser, som man icke kunde analysera och annat som afbröt
det alldagliga kallades under.
Denna åskådning var icke oförenlig med de nordiska
hedningarnas lifsuppfattning. Hela naturen, både elomenterna
och det organiska lifvet, var enligt derais tro besjälad.* De
orsakskategorier, som behärskade folkets tankelif, voro icke
opersonliga lagcu- utan handlande gudomligheter, välvilliga
eller illasinnade makter, hvilk^ obetingadt förmådde kasta in
godt eller ondt i en människas lif. Den som blef sjuk eller
råkade i olycka hade en osedd makt emot sig och måste köpa
^ Vita Anskarii cap. 19. ^ Jfr Relatio de S. Eskilio: »Och effter S. Eskil
sftgh sigh medh orden alzintet kunna utrfttta, ty upphölt lian sina binder och ögon
åth himmelen, bedjandes att Gudh ville med Tecken och Under stadfästa hvad han
genom sin Tjenare talat hade». Script. rer. Svedcar. II, 398.
’ I sitt arbete Die Heiligen der Merovinger sid. 304 sftger Beknoulu om
merovingerlidens folkåskådning, att under- och helgontro firo hufvudbegrepp och
»anreihende Wurzeln des fränkischen VolksgUubens . . . Das Wunder bestimmt
die fränkische Religionswelt stofflicb, indem cs ihr Leiblichkeit verleiht und ihre
Atmosfcre biidet, der Heilige degegen bestimmt sie vital, indem sie ihre eigent-
lichen Lebensfunktionen von ihm bezieht. Erst wenn diesen beiden leiteoden Ge-
danken der gebiihrende Vorrang eingerftumt ist, dtirfen die Ublichen Fragen laut
werden nach dem Verhältnis der Religion zum Wellerkenoen und sur Sitclichkeit».
’* A. Hauck, Kirchcngeschichte Deutschlands I, 185 f.
* Jfr W. Mannhardt, Wald- und FeldkuUe.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
