- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjette årgången, 1905 /
20

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - J. Helander. Hedendom och kristendom inom den äldsta svenska missionskyrkan. Fragment ur ett större efterlämnadt arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 J. HKLANDER
Hergeirs konflikter med sina landsmän tillspetsades i samma
riktning. Ett exempel förtäljes i kapitlet om Hergeir. Som
missionär bland västgötarna fick biskop Adalward d. ä. erfara
undergärningens nådegåfva, ty, säger Adam af Bremen, när
barbarerna voro i nöd och bådo honom därom, kunde han
låta regn nedströmma från himmelen och åter förjaga alla
moln samt äfven förrätta andra verk, som äskas af det gudom-
liga ordets lärare. *
Det var för hedningarna naturligt att missionärerna borde
vara mager, som kunde visa hvad deras gud förmådde utöf-
ver de gamla gudarna. Berättelserna om hvad som utfördes
gå lätt öfver i det fantastiska, men nordbornas fordran på
tecken var en kännbar verklighet, hvars största tryck låg i
missionärernas egen väntan på dessa bekräftelsemedel. Den
tid, som i undret såg en Guds hvardagsgåfva till människorna,
hade ock benägenhet att begära och utföra dylika trosprof.
Hedningarna voro dock icke vana vid för stora ynnestbevis
af sina egna landsgudar, och under klok accommodation efter
deras föreställningar och erfarenheter kunde missionärerna ofta
med mycket enkla medel draga kristen fördel af hvad som
skedde omkring dem. ^ Men många de svåraste kriser, under
hvilka deras hjältemod kämpade mellan lif och död, genom-
lefdes i de ögonblick, då hedningarna pockade på att den nye
Guden skulle träda fram med sina maktbevis. Den troskraft,
som upplöste en dylik kris i vittnesbörd om de hedniska

’ »Claruit ctiam virtutum miraculis, ita ut, pofcentibus in necessitate bar-
baris, ymbrem laceret descendere vel deouo sereoitatem venire, et alia quae hac-
teDUs qucenintur a (^octoribu«:». Adami Gesta Hammaburgensis eocl. IV, 23.
* Om nöd\iu)digbeten af accommodation efter heduisk åskådning var Adam
af Bremen fullt medveten, då han II, 23 omtalar den afven i Sverige missione-
rande Odinkar d. A. såsom danskfödd och säger: unde et facile barbaris qoalibet
potuit de nostra religione persuadere*. Han tillägger att missionären Liafdag, som
verkade på skandinaviska halfön, äfven var berOmd genom sina undergärningar.
Jfr likaledes om Adalward d. ä:s under bland verroländingama, Adam III, 15.
Då ärkebiskop Adalbert med vanlig storslagenhet ville sätta sig i spetsen för ett
missionens segertåg genom Norden, afrådde honom konang Sven Estridsson med
den motivering att »barbaras gentes facilius posse converti per homines suae Ungnse
morumque similium quam per ignotas situmque nationis abhorrentes pertonas».
Adam III, bihanget: Waitz* ed. s. 148—49.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1905/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free