Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02 EDVARD WERMCRANTZ
tro någonting om det, hvarom man icke har någon lamskap.
Saimma slutsats härleder han ur de orden i slutet af symbo-
lum: »Detta är den allmänneliga kristeliga trona, den henne
icke fast och stadigt tror, han kan icke varda salig», då han
med anledning af dem frågar, huru^man kan tala om att fast
och stadigt tro det, hvarom man intet vet, såvida man icke
vill införa en sådan tro, som icke stöder sig på eget förstånd
och begrepp om saken utan på andras myndighet enligt ord-
språket: »Jag tror som prästen tror».
På Wallerii invändning, att ingen af gemene man skulle
blifva salig, om Grubbs uppfattning af symbolet vore riktig,
emedan gemene man äro okunniga om största delen af dess
innehåll, svarar Grubb, att detta vore förmätet taladt och
innefattade en beskyllning mot alla präster utan undantag för
att icke hafva lärt sina åhörare att rätt förstå Athanasianska
symbolum, som dock stode i lilla katekesen i det syftet, att
folket skulle undervisas därom såväl som om de öfriga läro-
styckena. För sin del försäkrade han, att cdla de i hans för-
samling, som han erkände såsom någorlunda försvarliga i sin
kristendom, skulle med förstånd kunna redogöra för innehållet
i nämnda symbolum, samt uttalade den förmodan, att jämväl
på andra orter funnes rättsinniga präster, som undervisat sina
församlingar i denna trosbekännelse. Att en stor del, ja kan-
ske största delen af gemene man, vore så fåkunnige, att de
förstode mindre delen såväl af denna trosbekännelse, som af
öfriga stycken i katekesen medgåfve han, men frågade på
samma gång, hvad som var orsaken därtill om icke präster-
skapets försumlighet. ^
^ Till förebyggande af missförstlnd anse vi oss bSr böra meddela ettntdtag
äfven ur den ytterligare förklaring i dessa frfigor, hvilken Grubb sedermera utarbe-
tade. Han yttrar däri bland annat om ifrågavarande punkt: »Med allt detta har
jag egentligen af seende på sådana kristna, som äro af sundt förnuft, men ej pl dem,
som hafva n&got naturligt fel i förståndet eller eljest, så att de ingenting kunna
fatta, icke heller pA dem, som vistas på de orter, hvarest läran om treenigheteo
ej fuUkomligen eller oriktigt läres; ty hvad de bägge senare slagen angår, så Urer
den kärleksrike Guden efter sitt allvisa råd veta sina extraordinarie vägar med
många af dem, som eljest kunna vara välmenande och böjlige för den Helige
Ande; dels att han har tålamod med de utan deras skuld vanvettiga och tillifven-
tyrs verkar tron hos dem som hos barnen, dels att Herren varkunnar sig Öfrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
