Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NII^ GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET I IQ
tecken till kunskap, ehuru de haft obehindradt tUlträde till
Herrens nattvard i de församlingar, från hvilka de ankommit.
Enligt Pauli ord i Kor. ii: 29 ansåg Grubb, att sådana män-
niskor måste räknas bland ovärdige nattvardsgäster, så framt
man icke ville införa entusiasmen, som föreger, att en män-
niska kan hcifva andens verkan utan ordet. Vidare förklarade
han sig icke kunna förstå annat, än att deras präster vore or-
saken till, att de åte och drucke sig själfva domen, emedan de
admitterat dem till den heliga nattvarden i deras fåkunnighet.
Om sådana präster och inga andra hade han talat och hem-
ställde till kommissionens ompröfning, om sådana präster vore
rätte själasörjare eller själamördare.
Anledningen till, att han så hade beskrifvit dylika präs-
ter, låg däri, att en del af hans åhörare alltid brukat till för-
svar för sin fåkunnighet och säkerhet åberopa, att prästerna i
andra församlingar icke vore så stränga vare sig med afse-
ende på katekesen eller kyrkodisciplinen och icke afhölle någon
från Herrens nattvard eller anställde något förhör förut med
dem, som ville begå den.
För att visa, att sådana präster, på hvilkas oförsvarliga
förhällande de stödde sig, icke vore att lita på, utan att man
borde handla endast efter Guds ord, hade han måst framhålla
för dem det oförsvarliga i nämnda prästers beteende.
Till vederläggning af den i 3:dje klagopunkten fram-
kastade beskyllningen, att han vägrat till hög ålder komne
personer tillträde till Herrens nattvard, dåU-för att de icke
kunnat hans kristendomsfrågor, upplyser Grubb, att han af de
g-amle fordrade kunskap endast om det, som man nödvändigt
måste känna för att kunna vara en rätt .kristen och värdigt
begå Herrens nattvard, ^ hvilket hans komministrar t>ch alla
redlige församlingsmedlemmar kunde intyga.
Men när de äfven om sådant icke hade kunskap eller
förstånd, vågade han icke att lämna dem tillträde till natt-
varden. Den, som hölle sådana för värdige nattvardsgäster,
föUe i entusiasmen, hvart han än vände sig. Den längtan,
att begå nattvarden, desse sade sig hysa, var blott naturlig
^ Se kungl. cirk. den 18 december 1695.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
