- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjette årgången, 1905 /
144

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 EDVARD WERMCRANTZ

förnämsta embetes plicht är detta nembL at, efter han är så
gott som hel och hållen consecrerad til församblingens tienst
så bör han först och främst med all oförtruten mödo, flit och
arbete hålla på i tid och otid, at så informera sina åhörare, at
de med förståndet fatta en rätt och grundlig kundskap uti
Guds ord och christendomens stycken, och der utinnan ähr-
ligen tilväxa, hvilket at det aldeles genom Guds nåd möjeligit
är, när ospard flit der til kommer, har erfarenheten vist och
visar dageligen.
Sedan bör han med allo flit föra dem ad praixin förnäm-
ligast uti desse 3 articklar, nembl. de poenitentia, fide et re-
novatione. At de först lära dem af skriften och symboliska
böckerna hvad en san bot och bättring är, och at den icke
är nog som sitter i blotta tanckarna, utan bör egenteligen
kännas med sorg och ångest i hiertat. Symb. bock. p. 125:
»De förskräckelser som menniskan förfar för synden och döden,
bestå intet blott i tankar uti förståndet, utan förorsaka ock
grufveliga rörelser i viljan, eller hiertat».
De böra med synnerlig flit undervisa dem om denna
syndaångerns nödvändighet, som Apol. A. C, gifver vid handen
sågandes pag. 124: »Den rätta lefvauide tron upkommer intet,
utan svår dödskamp i hiertat». Pag. 86: »Tron varder aflad
{eller tänd) under samvetsförskräckelser» med många flera
ställen. Denna läran borde denna tiden med så mycket större
nit och flit intryckias i folket, som erfarenheten visar, at
Lutheri bittra klagan ötver dess brist hoos lärarne, som jag i
min tryckta berättelse pag. 27 anfört, ännu fast mångenstädes
spörjes. Ty förutan det, at de, som angifvit mig derföre, at
jag förer folcket til en ogemen syndaånger, när jag dem lärt
efter skriften och symbol, bock. visa nogsamt, det de ej veta,
hvad en rätt syndaånger är, eller den känna eller för nödig
hålla, derföre säger jemväl symbol, bock. pag. 166: »Uti desse
förskräckelser känner samvetet Guds vrede emot synden, hvil-
ken Guds vrede är obekant för de säkre menniskior, som
vandra efter köttet», så finner man ock af det fast allmåuma
ogudaktiga lefvernet ibland folket, som yttrar sig aldramäst
dageligen i svordom och banskap. Guds och Jesu heliga namns
missbruk, hvilket nu feist intet mera hålles för synd, samt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1905/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free