Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - A. Bratt. Tolkning af Smålandslagens kristnubalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 A. BRATT
Å den nämda Skoklosterhandskriften finnes en på 1600-
talet gjord så lydande anteckning: »Thetta Synes wara Waexiö
Kyrckielagh». Den, som en gång nedskref dessa ord, har
ock utan tvifvel haft rätt i sin iörmodan. Redan det i kap.
13 § 4 förekommande hctrcpz ncefnd pekar hän på något af
götalandskapen — i svealandskapens lagsu" talas däremot om
hundari i stället för hcBrap — , och detsamma göra äfven så-
dana ord som sketning ochycrmf,^ Öster- eller Västergötland
kan lagen emellertid icke hafva tillhört, då såväl Östgöta- som
som den äldre och den yngre västgötalagen ha sina särskilda
kristnubalkar. Det återstår då knappast något annat att välja
på än Tiohärads lagsaga. Denna, som innefattade de tre »små
landen» Värend, Niudung och Finnveden, af hvilka det första
inneslöt fem, det andra två och det tredje tre härad, motsva-
rande det nuvarande Kronobergs och den södra delen af Jön-
köpings län — alltså de delar af Småland, som icke voro
förenade med Östgöta eller Västgöta lagsagor.
Att denna kyrkobalk gällt för Tiohärad, är så m^xket
vissare, som namnen på de flesta af de i flock i omtalade
gränsorterna kunna identificeras med namn på ännu befint-
liga småländska byar och socknar. I mioaholt återfinner man
byn Mjöhult i Sandviks och i myrtleki byn Mörtlek i Asheda
socken. Med biureki förstås Björkö socken. Såsom man af
kartan finner, lågo dessa platser vid lagsagans respektive
västra, östra och norra gränser, och om det ock kan vara
osäkert, hvad som förstås med brutabek, kan dock intet tvifvel
råda, att detta varit en plats vid lagsagans södra gräns.’
I tryck blef denna kyrkobalk utgifven redan af M.
Celsius i Acta literaria et scientiarum Suecia? (1732) och
dåurefter af C. J. Schlyter i hans stora verk Samling af
Sveriges gamla lagar, B. VI (1844). Celsius’ edition var
’ Se företalet till Schlyters edition, sid. XXII.
’ Dessa uppgifter har jag erhållit af prof. O. v. Frie sen. Ang. äldre tolk-
ningsförsök, te Schlyter, Om konungaval, eriksgata, kröning och kungliga rättig-
heter enligt Sveriges gamla lagar (Jur. afh. I, 15) och Om det i Smålandslagens
kristnubalk fl. i införda, till en förlorad konungsbalk hörande stadgande, som an-
går eriksgatan (Jur. afh. II, 196 — 200) ifvensom Wicselgren, Ny Smålands-
beskrifning inskränkt till Wexiö stift I, 354—56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
