Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - G. Aulén. Ett och annat från H. Reuterdahls Lundatid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 GUSTAF AULÉN
Säga, >på hvilken sida den finner anständighet, ärlighet och
sanning, och på hvilken den träffar oförskämdheten, sofisteriet
och den i fagra färger fördolda lögnen». De starka orden
visa, att Reuterdahl icke stod .utanför den rådande upphets-
ningen. Eftervärlden lär knappt kunna finna annat än att
»anständigheten» ofta varit skäligen fi-ämmande för båda par-
terna, och att »oförskämdheten» icke saknats å någondera
sidan. Själf fick också Reuterdahl i dagspressen och Anti-
qvartalskriften sin beskärda del af de otidigheter, motståndarna
serverade hvarandra — detta fcistän han, som sagdt, sträfvade
att hålla sig utanför striden. Ibland blef för resten just detta
hans försök orsak till det skarpaste klander, så t, ex. i ett bref ^
från en af de inflytelserikaste förkämparna för konsistoriemajo-
ritetens ståndpunkt, Agardh till Tegnér, hvari den förre söka
försvara sig inför Tegpiér, som uttryckt sin sorg, öfver att
hans vän Agardh slutit sig till »det pietistiskt-ortodoxa» par-
tiet,’ och uppmanat honom att hålla fred med Reuterdahl,
Thomander och Ahlman — allt som är dugligt och duktigt
borde hålla tillhopa I
Agardhs bref bär tydliga spår af att vara skrifvet i häftig
upphetsning. Vi meddela emellertid af dess 6 ark med spiri-
tuella elakheter några ord om Reuterdahl och Thomander —
äfven den elakt skrifna karrikatyren kan ju, rätt förstådd, vara
ett godt bidrag till karaktäristiken. »Du har utan tvifvel hört
det allmänna ordspråket, som innebär, att Lunds stift styres
hufvudsakligen af d:r Reuterdahl. Väl befästad i denna
styrelse fann han den för ringa för sin verksamma själ. Han
anmodade B. Faxe att gå upp i konsistorium än för den ena
planen, än för den andra, som skulle genomdrifvas». Så
anföres ett exempel på Reuterdahls själfrådighet, nämligen
hans försök att »utan konsistorii vetskap» förvärfva det Mun-
terska biblioteket för Lunds universitetsbibliotek, hvilket för-
anledde opposition från konsistorii sida. »Det var naturligt,
att konsistorii akademici oböjlighet under hans något tidigt
böljade procancellartat skulle af honom anses för uppror och
^ Agardh till Tegnér, april 1832.
’ Tegnér till Agardh, 2 april 1832, tryckt i Jubelfestupplagan VI, s. 172 fil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
