- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjette årgången, 1905 /
186

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - G. Aulén. Ett och annat från H. Reuterdahls Lundatid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 86 GUSTAF AULÉH

likgiltighet för alla högre och ädlare angelägenheter äro van-
liga följder af dylika tillställningar och visar sig också hos
oss i rikt mått. Och de äro så mycket obehagligare, som vi
lefva i en småstad, där man icke har någon undflykt för lum-
penheten, då den kan följa en, hvart man vänder sig och så-
lunda rent af förstör all glädje och trefnad Sannerligen den
borgerliga iriheten må hafva ett stort värde, efter den upp-
väger alla dylika olägenheter.
12 jan. 1840.
Det går mig med brefskrifning alldeles som Dem. Har
jag något arbete, som synes mig viktigt, så uppskjuter jag
brefskrifningen från timme till timme, intill dess den sista kom-
mer, då vanligen två eller tre bref skola skrifvas, och något
får vara oskrifvet till nästa postdag, då det äfven blifver oskrif-
vet. Har åter lättjan gjort sig till herre öfver mig, så kom-
mer lika så litet brefskrifning som något annat arbete till
stånd.
I våra dagar är rädsla för stiUastående öfverflödig;
rädd kan man däremot vara för konfusion, för upplösning, för
kaos. Älskar man icke detta, så må man göra det motstånd,
naturligtvis med förnuft, med bilUghet, med ärlighet. För mitt
eget land ber jag hvar dag till Gud, att det icke för mycket
må lämna sig till rof åt förbistringsbegäret. Det är hos oss
mycket stort . Hvad det vill, vet det naturligtvis
icke, det vill blott något n}’’tt; det vill blott förstörandet af
det gamla. Men när frågan är, om hvilket nytt, som skall
efterträda det gamla, om hvWksi former, som skola föredragas
och ersätta de bestående, så stå alla handfallna. Ofverhufvud
vill man väl hälst hafva alldeles inga former; då en hvar form
binder, är det bäst att sakna all form. Är icke detta ett ar-
bete för upplösning, för kaos, så vet jag ej, hvad det är. Må
detta arbete hos Dem såsom hos oss finna sina kraftiga mot-
arbetare.
Lund 12 mars 1840.
Jag har visserligen arbetat, ehuru icke just uträttat myc-
ket. Theologica hafva mest syssdsatt mig. Thomanders från-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1905/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free