Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Om Laurentius Petri’s förmenta karaktärssvaghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 H. LUNDSTRÖM
Vidare är det klart, att, ehuru det — såsom vi hörde
— säges, att undertecknarne »onödde och otvingade» gifvit
sitt råd och samtycke, konungen själf omedelbart framkallat
förklaringen. Det är — såsom Ahlqvist framhållit — tydligt
däraf, att densamma uppsattes och underskrefs på Ulfvesund,
medan man af riksregistraturet finner, att Johan just vid denna
tid uppehöll sig därstädes.^
För det tredje får ej heller den i hög grad betydelse-
fulla omständigheten förbises, att samtycket gifvits — såsom
det äfvenledes framhålles — ^sampt med the gode Herrer i
Rtjksens Rådh och andre Sverigis Rijkes trogne tnbyggere>.
Med Stiernman och andra håller jag för min del före, att man
har rätt att af dessa ord draga den slutsatsen, att riksråden
vid samma tillfälle eller förut blifvit tillfrågade och äfvenledes
lämnat — mflntligen eller skriftligen — sitt bifall till Eriks död.’
Slutligen bör ej heller glömmas dels att ifrågavarande
samtycke stod i full öfverensstämmelse med Laurentius Petri’s
allmänna statsrättsliga åskådning * dels, att han ingalunda stod
* A. G. Ahlqvist. A. a. s. Ii6.
• Hvad Ahlqvist a. a. s. Ii6 och 117 anför häremot har ej mycket att
betyda. Urkundens ordalag förbjuda antagandet, att biskopame endast ^förutsatt
r&dets bifall». Vidare finnes naturligtvis icke det ringaste skftl för meningCD, att
r&det och biskopame nödvändigt — såsom A. tyckes vilja göra gällande — år 1569
måste hafva handlat precis på samma sätt som 15751 d. v. s. hafva »gemensaxnt
utfärdat* handlingen om sitt tilUstyrkande. Rådet kan naturligtvis allt fÖr vSl ha
uppsatt sitt utlåtande några dagar före biskopames ankomst till Ulfvesund. Att
ingen sådan handling frän år 1569 blifvit bevarad bland »rådslagen» i riksarkivet,
finner jag så mycket mindre anmärkningsvärdt, som de bevarade ^rådslagen» slkert
äro ett fåtal i förhållande till dem, som en gång funnits. Den till våra dagar i
riksarkivet bevarade samlingen från 1569 är långt ifrån »rikhaltig».
" Laurentius P£TRI’s sUtsrättsliga ståndpunkt kan enligt min mening mydcet
väl betecknas såsom teokratisk^ om man blott gör klart för sig, hvad man menar
med detta ord. Teokrati och däraf härledda ord behöfva naturligtvis icke uteslu-
tande användas på stater, hvilkas organisation behärskas af religiösa element Ter-
merna kunna naturligtvis tillämpas äfven på hvaije åskådningssätt, som öfverhufvnd
i någon mån härleder statsordning och särskildt härskarmakt från gudomlig fullmakt.
Det är naturligtvis fattadt i denna vidsträcktare benoärkelse, som Schuck m. fl.
användt ordet. Appelbergs på Sohms Kirchenrecfat grandade opposition häremot
synes obefogad. För Laurentius Petri var ^den öfverhet som är» fSrordnadaf Gted,
hvadan» den som sätter sig upp emot öfverheten^ han sätter sig emot Guds ordnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
