Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - S. Gezelius’ reseberättelse från år 1780. Ett bidrag till de religiösa rörelsernas historia i Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN’ 22 1
nådenes tid, och några gamla böneböcker, äfven Hagerup, om
de heliga martyrers svåra lidande. Denna sista förde mig på
den tanken att undersöka, om de ville anses såsom martyrer,
efter man icke aUenast hört Wargs yttrande, utan ock flere
berättat, att de klagade mycket öfver förfölljeker af verldenes
barn. Sedan jag därföre betygat min fägnad deröfver, att de
syntes älska Guds ords, så vida hos dem fants vackra och
nyttiga böcker, frågade jag af hvilken de tycktes hafva största
uppbyggeisen? De äro, svarades, vackra uti vårt tycke alle-
sammans. Det är intet min mening, sade jag, att förkasta
någondera, frågar endast, om I ej finnen mera tröst och nöje
af den ena än den andra? Jo, det kunna vi väl icke neka,
sade dottren Brita. Fråga: H vilkendera tycker du mast om?
Svar: Den om nådatiden. Det är ock, sade jag, en mycket
vacker bok, icke allenast att uppväcka sofvande syndare, utan
ock att hålla de uppväckte vakne, att de ej slumra in och så
förlora den ädla nådatiden m. m. Men, frågade jag vidare,
hvad tycker du om den, som handlar om de heliga martyrers
lidande? Svar: A jo, utur den få vi mången gång hämta
mycken tröst. Fråga: Hvarifrån de fått henne? Svar: En
släg^inge, som bor i Stockholm, har kiöpt och skickat henne
upp, sedan han fått veta vårt tillstånd. Fråga: Tycken I då,
att edert tillstånd på något sätt liknar deras, som i denna boken
omtalas, såsom lidande för Christi namns bekännelse skull?
Svar: Ja, ja, det kan väl hända ibland vi tycka så. Fråga:
Är då någon, som förmenar eder läsa, bedja och frukta Gud
och bekänna eder till Jesum m. m.? Vi kunna väl intet säga
det, men så har väl foUket mycket att tala, så snart någon
vill hålla sig till boken. Fråga: H vilka äro de? Svar: Hå,
det är någon hvar. Det har man väl intet hört, sade jag, att
någon straffat eller tält illa om eder för det i läsit, men det
har man hört klagas öfver, att I villjen giöra eder själfva
rättfärdiga och fördöma alla andra, som icke villja gå in uti
eder tänkesätt, hvilka i många delar kunna vara felande och
mot Guds ord stridande. Ja, svarade Pål Ersson, de säga så,
när vi villja ifra mot synden. Att ifra emot synden, sade jag,
är väl icke förbudit, men vår ifver bör vara sådan, att vi
bättra och intet förvärra vår nästa. När vi se vår nästa fela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
