- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjette årgången, 1905 /
275

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - A. Hauck. Der Gedanke der päpstlichen Weltherrschaft bis auf Bonifaz VIII. Anm. af H. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAXSKNIXGAR OCH AyMÄLMNOAR 275
hans författarskap både beträffande realencyklopediens artiklar
och Kirchengeschichte Deutschlands: det medeltida påfvedömets
utveckling till världsherravälde. Den bär tillfällighetens yttre
mantel, i det att den framträder som en utvidgning (medels
käll-citat) af ett högtidstal vid Leipziguniversitetets rektorsom-
byte 1904 (från Karl Bucher till teologen Georg Rietschel).
Men under denna enkla dräkt gömmer sig den mogna frukten
af en genial historikers mångåriga forskningar rörande en af
världs- och kyrkohistoriens märkligaste idéutvecklingar. Ett
koncentreradt föredrag kan knappast refereras utan att för-
störas; ett försök må dock göras att skissera utvecklings-
gången enligt Haucks uppfattning, under jämförelse med den
fylligare detaljbehandlingen i hans Kirchengeschichte Deutsch-
lands.
^^ 593 erkände sig gamla tidens störste påfve Gregorius
I utan förbehåll som den samtida kejsarens undersåte. Sjuhun-
dra år senare uttalade medeltidens siste store påfve Bonifacius
VIII utan förbehåll satsen att all världslig makt är den and-
liga underdånig. Hur skedde förvandlingen?
Tanken, att romerske biskopens päfveställning i sig inne-
bure frihet från beroende af all världslig stormakt, möter första
gången i den bekanta förfalskningen Donatio Constantini (o.
754). Men då Stefan II:s notarier hopskrefvo denna, tänkte
de säkerligen ej på något påfligt världsherravälde, utan blott
på att trygga den lilla påfverepublikens oberoende gent emot
Longobarderfaran. Därför anknöt sig ej heller sedan tanken
på påfvens världsherravälde vid Donatio Constantini, där den
först uttalats. Den hade en säkrare utgångspunkt: idén om
den romerska biskopens andliga makt. Denna idé hade genom
engelska missionärer fast rotats i det frankiska klericiets med-
vetande. Den fann sina ifrigaste förfäktare hos en del af de
frankiska teologerna i det 9:de århundradet. För dessa teolo-
ger var biskoparnes och deras andlige ledares, påfvens, and-
liga makt A och O. Karl d. store hade ställt dem under
statsmakten, men denna makt blef efter Karls död fördärflig
för kyrkan; man måste kämpa för befrielse därifrån med
alla medel. Så tillkommo medeltidens största kyrkorätts-
förfalskningar åren 847—51, kända under det gemensamma


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1905/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free