Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - K. G. Westman. Svenska rådets historia till år 1306. Anm. af H. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKXIXÖAR OCH ANMÄLNINGAR 287
ledande plats i utvecklingen och starkare betonar stormans-
klassens, inklusive den kyrkliga, själfständiga betydelse. Ett
exempel må här i anslutning till W:s framställning andragas.
Första gången som rådsherrar, »consiliarii», omtalas, Är i ett
dombref från Erik Erikssons minderårighet sannolikt år 1225.
Undersökningen ger nu vid handen, att detta »råd» icke ut-
gått ur den kungliga hirden, utan varit en förmyndarstyrelse
under konungens minderårighet, bestående af några honom
närstående stormän; och den kollegiala form, som styrelsen
här erhöll, har mer än sannolikt utbildats i anslutning till
redan förefintliga kollegiala institutioner inom kyrkan, fr. allt
domkapitlen. Den främste af förmyndarstyrelsens män var
biskop Bengt af Skara, i brefvet nämnd som »consiliarius et ^
cancellarius» ; han hade kort förut hemkommit från en vistelse
i Rom 1220 — 21, där han kommit i nära beröring med kurian;
och han medförde hem ett bref från påfven med bemyndi-
gande att vid sin kyrka upprätta ett regulärt, eller om så icke
var möjligt, ett sekulärt kapitel. Det ligger då bra nära till
hands, att den kraftfulle biskopen här funnit ett uppslag äfven
till ordnande af förmyndarstyrelsen. Man kan härvid bl. a.
tänka på den särskilda befogenhet, som de enskilda kapitel-
medlemmarne i vissa fall utöfvade på grund af sin olika dig-
nitet, och där sålunda hela kapitlets sammankallande ej behöf-
des. Så måste äfven förmyndarregeringen ha varit ordnad.
(Bååth a. a. lägger mera tonvikt på kloster- än kapitelkorpo-
rationerna som förebilder vid den svenska statsrättens utbild-
ning).
I förbigående fäller W. här yttrandet, att domkapitels-
institutionen i sin mera utvecklade form icke förekommit i
Sverige före biskop Bengts af Skara hemkomst. — Frågan om
domkapitlens första utbildning i Sverige är synnerligen svår-
löst. Att Linköpings domkapitel är yngre än biskop Bengt,
har prof. H. Lundström till full evidens uppvisat (Skisser
och kritiker n:o 4, s. 33 AF.). Säkert är ock, att Lunds dom-
kapitel var fullt utbildadt på iioo-talet. Men hur förhåller det
sig med Uppsala kapitel? Sannolikt har redan med munken
Stefans upphöjande till ärkebiskop 1 1 64 följt ett försök till
kapitelorganisation med hjälp af munkar, väl Stefans kolleger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
