Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - K. G. Westman. Svenska rådets historia till år 1306. Anm. af H. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 GKANSKXIXGAK OCH ANMÄLXlXTiAR
från Alvastraklostret. Det synes emellertid ha stannat vid en
tämligen oorganiserad begynnelse, upprätthållen af till Uppsala
Ofverflyttade munkar, ett collegium monachorum, som än fun-
gerade, än åter upphörde att fungera allt efter yttre konjunk-
turer och tillgång på stadigvarande munkar; allt sedan Viby-
klostret flyttades till Juleta ända fram till tiggarklostrens dd
saknade ärkebiskopskyrkan också ett kloster i tillräcklig när-
het, för att därifrån ett konstant och regelbundet deltagande i
kapitel verksamheten kunnat möjliggöras. Så förklaras lättast det
faktum, att kort före och efter år 1200 flere vittnesbörd finnas
om en »ordinem monasticum» eller kaniker vid Uppsalakyrkan
{Se Lundström, a. a. sid. 34 not i), och att påfven Honorius III
år 1224 i en skrif velse till ärkebiskopen i Lund och biskopen
i Skara (just de två enda i Sverige, som vid denna lid hade
ordnade domkapitel) bestämdt säger, att kyrkan i Uppsala
icke ägde något kapitel. Biskop Bengts politiska verksamhet
inom förmyndarregeringen styrker däremot det redan i sig
själft sannolika antagandet, att han för sin stifistyrelse ome-
delbart verkställt det påfliga uppdraget om kapitelanordning
och d*^tta i dess sekulära fjrm. Så lång^ källorna tillåta slut-
satser, synes det mig alltså sannolikast, att liksom Skara blef
det första fast ordnade och afgränsade biskopsstift i det medel-
tida Sverige, blef det ock det första stift, som fick ett kano-
niskt ordnadt domkapitel. Och då intet som hälst spår finnes
af, att Skarakapitlet från början ordnats som regulärt, så blir
slutsatsen den, att i det medeltida Sverige den regulära formen
för domkapitelsinstitutionen aldrig funnit verklig ingång.
Intressant är den framställning, som W. lämnar om karak-
tären af Skenninge möte 1248. Att legaten sökt få till stånd
ett »concilium provinciale» enligt gällande kyrklig rätt är
tydligt. Men af hans skildring framgår ock, att lekmän del-
tagit i förhandlingarna. Enligt W. förklaras detta så, att ett
landsting för Östergötland utlysts samtidigt och förenats med
kyrkomötet. Vissa frågor, som där behandlades, rörde både
kyrklig och världslig lag. Kyrkan kunde utifrån taga en
representationsform, hvarigenom hon kunde fatta beslut, bin-
dande för hela svenska kyrkoprovinsen; staten saknade en
sådan form och fick tillgripa den mera primitiva åtgärden att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
