Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. Hinneberg. Die Kultur der Gegenwart, ihre Entwicklung und ihre Ziele. Th. I. Abt. 4. Die christliche Religion. Anm. af H. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKXINOAR OCH ANMÄLNINGAR 299
Marburg omfattar Nya testamentets exegetik och kyrkohistoria.)
I hans framställning af kyrkans inre historia till Nicaenum finnes
väl ej så mänga för honom nya forskningsrön eller synpunkter;
men den rikedom af sådana, hvilka de senaste årens ingående
arbete framför allt just rörande denna tid bräkt i dagen, ha hos
Julicher sofrats och sammansmälts till en tämligen öfverskådlig
totalbild. Tidrymden, som behandlas, är ock jämförelsevis
kort och enhetlig, hvadan teckningen kunnat blifva fylligare
och mera sammanhängande än i flertalet andra bidrag. Ett
referat af den koncentrerade framställningen är naturligtvis
omöjlig. Blott några lösryckta detaljer må som exempel an-
föras. I fråga om de kristna församlingarnas första uppkomst
har Julicher tydligen accepterat framställningen i v. Dobschiitz*
lilla geniala arbete: »Probleme des Apostolichen Zeitalters»
(Leipzig 1904). Endast i fråga om de första ämbetena lämnar
han den af D. modifierade Hatch-Harnackska teorien om en
ursprunglig skillnad mellan presbyterer å ena sidan, biskopar och
diakoner å den andra, samt häfdar presbyterernas och biskopar-
nes ursprungliga identitet. Den urkristna fromheten omkr. år
140 vill han (tydligen också under påverkan af v. Dobschötz:
Die urchristlichen Gemeinden, Leipzig 1902) skatta högre än
tidens litterära kvarlåtenskap (framför allt Hermas och Didache)
synes ge vid handen; det var ett växande, ej ett sjunkande
från den apostoliska tiden. Ombildningen från urkristen-
domens entusiasm och andliga frihet till den katolska kyrkans
bundenhet vid ämbete och trosnormer sker enligt Julicher lik-
som enligt alla nyare författare under kyrkans försvar mot
gnosticismen; hans teckning af gnosticismen och dess betydelse
för kyrkan äfven efter den första stridens slut bringar, så
vidt jag kan se, verkligt nya fakta och geniala kombinationer,
och torde vara det bästa partiet i hans framställning. Därmed
sammanhänger ock, att Origenes’ verk och betydelse vinner
ökad pointering. Den teologiska ståndpunkten skjmtar fram
i jQlichers beteckning af hela utvecklingen som »die Ver-
kirchlichung des Christentums». Den möter ock i hans värde-
sättning af striden mellan Novatianus och Cyprianus om affäl-
lingar och botinstitut; »med Cyprian är affaUet från evangelium
fuUbordadt, om ock bona fide». Man jämföre härmed Köpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
