Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. Hinneberg. Die Kultur der Gegenwart, ihre Entwicklung und ihre Ziele. Th. I. Abt. 4. Die christliche Religion. Anm. af H. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUANSKNIXOAR OCH ANMÄLNINGAR 30I
mer af tvänne stora utvecklingslinjer. Den ena är kyrkans
ständigt fortgående närmande till staten och dess lif, på alla
områden, i fråga om författning, lära och litteratur, kult och
fromhet, framför allt i bedömandet af staten (man jämföre
Johannes med Origenes, eller Ignatius af Antiochia o. iio med
Paulus af Antiochia o. 270). Den andra linjen är statens fort-
gående utveckling i riktning mot kyrkan, genom denationali-
seringen, synkretismen, religionspolitiken och rättsutvecklingen;
förföljelserna äro blott tillfälliga afbrott i det kontinuerliga
närmandet till kyrkan. Åt dessa bägge utvecklingslinjer och
de i dem [ingående momenten egnar Harnack nästan hela fram-
ställningen. Vid Konstantins framträdande hade närmandet
från båda hållen fortskridit så långt, att kristendomens för-
vandling till romerska rikets kyrka och rikets förvandling till
en kristen stat äfven utan Konstantin blott varit en tidsfråga
Denna slutliga omgestaltning, statskyrkans bildande 306 — 395,
tecknas helt kort i afslutningen. Den, som haft tillfälle att
taga del af rikedomen i Harnacks »Mission und Au§breitung
des Christen tums in den ersten drei Jahrhunderten», särskildt
dess nya utvidgade upplaga af 1906, kan icke gerna undgå
att känna en viss torftighet möta i här omnämda bidrag. Den
ovanligt lättlästa, stundom nästan schematiserande framställ-
ningskonsten förnekar sig visserligen icke. Men afvigsidorna
af hela samlingsverkets läggning framträda nästan bjärtast i
Harnacks bidrag; han har icke kunnat blifva sig själf. Här
har ju också ej blott omfångets utan äfven ämnets begräns-
ning verkat klafbindande. Och totalbilden af kyrkans äldsta
genuint enhetliga utveckling har icke vunnit på, att teckningen
rifvits i tu på två händer.
Kanske det största nöjet har anmälaren haft af Nathanael
Bon\vetsch’s» Griechisch-orthodoxes Christen tum und Kirche > .
Delvis beror väl detta däraf, att den grekiska kyrkans historia
är sä totalt försummad i de vanliga kyrkohistoriska framställ-
ningarna, att äfven den kortaste sammanhängande öfversikt
kan bringa ökad kunskap och blifva till nytta. Den bästa
hjälpkälla, som hittills varit lättåtkomlig, är Loofs’ Symbolik
I (1902), som naturligen i hufvudsak är begränsad till sin
speciella uppgift. Men icke blott ämnet gör Bonwetsch’s bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>