Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Hj. Holmquist. Den efterapostoliska tiden (åren 70—140). En kyrkohistorisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 8 HJ. HOLMQUIST
Denna väldiga yttre utbredning, denna sega motstånds-
kraft mot trycket från statsmaktens sida hade dock icke
länge kunnat vidmakthållas, om icke en organisationsutveck-
ling skett utöfver apostlatidens tillstånd, hvarigenom en viss
yttre fasthet vunnits.
6. Utbildningen af en församlingsorganisation.
Den första enhet, som sammanhöll de nybildade hedna-
kristna församlingarna, var en kultenhet, den gemensamma
sammankomsten. Tre slag af sådana möta oss från början
och under hela urkristendomens tid: i) dagliga mindre upp-
byggelsesammankomster för läsande, bedjande och pneuma-
tiska företeelser; 2) åtminstone en gång i veckan, på Herrens
dag, sammankomst af alla platsens troende om morgonen till
uppbyggelsegudstjänst kring ordet; 3) sammankomst samma
dag på kvällen till en gemensam måltid enligt tidens sed;
denna måltid plägade vanligen inledas med eucharistien. Före-
ningen af de två sistnämnda stora sammankomsterna skedde
under vår period och är ett af den kristna kulthistoriens in-
tressantaste problem; undersökningen härai ligger utanför en
strängt kyrkohistorisk ram. Den yttre anordningen af den
stora morgongudstjänsten anknöt sig till den för de första
kristna välbekanta judiska synagogtjänsten, med föreläsning,
predikan och bön; eller också tog den form efter de talrika
öfver hela romarriket spridda kultföreningar, som vid denna
tid fritt frodades. I anordningen gällde sålunda under hela
urkristendomens tid full frihet; det gäller här som på alla
andra områden, att olikheten är det första stadiet inom kyrkan^
likformigheten det senare katolska stadiet. — Till den gemen-
samma sammankomsten slöt sig dopet som en andra enhetsfaktor.
Alla sammanbundos genom den i dopet skedda gemensamma
bekännelsen till den gemensamme herren, Jesus; och endast
de döpta ägde tillträde till måltidsförsamlingen. Här föddes
den specifikt kyrkliga enhetskänslan. — Denna kristna kult,
den enkla gripande gudstjänsten och sakramenten med deras
djupa mystik, har varit en väsentlig faktor i kyrkans förmåga
att draga till sig den hedniska världen rundt omkring, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
