Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 EDVARD WERMCRANTZ
Gardie, H. H. von Lieven, C. C. Ekeblad, S. Lagerberg, och
C. Gyllenborg. Grefve Baner lät göra sin ursäkt, emedan
han följande dag ämnade begå Herrens nattvard.
Grefve Gyllenborg förklarade, att han funne det lika för-
argligt som äfventyrligt med sådana sammankomster. Dessa,
som nu hålla dem, kunde göra det af en rättsinnig nit, andakt
och kärlek för Guds ord, men andra, som åro mindre gfrun-
dade i sin kristendom, ja kanske däruti villfarande kunde
komma sedan och betjäna sig af samma frihet och tycka sig
hafva samma rätt att uttyda skriften, hvaraf följden blefve den,
att, då den gemenaste skoflickare, som kanske litet eller intet
läst i den heliga skrift, begynte att efter sitt förstånd och be-
grepp uttyda den, gemene man sedan icke visste, till hvem
han skulle hålla sig såsom sin lärare. Om sådana samman-
komster tillätes, skulle dessutom deras vederparter i religion
icke underlåta att betjäna sig af dem till att insmuggla sina
lärosatser hos folket, och landet, innan de visste ordet af,.
blifva uppfylldt af allehanda läror. Hvilken fara sådana sam-
mankomster hade med sig, därpå hade man ett åskådligt
exempel i Englands historia under Cromwells tid, då sådant
predikande och sådana sammankom.ster förorsakade den änd-
ring, som då skedde både i religion och regemente.
Grefve Arv. Horn, som vid sammanträdets början icke
var närvarande, hade blifvit efterskickad och inträdde nu.
Grefve Tessin förklarade med anledning däraf, att rådsherrarne
föregående dag kommit öfverens om att taga den innevarande
dagen till den umeåska sakens afgörande, och att samtliga
rådsmedlemmarne skulle anmodas att infinna sig, emedan den
ansågs som högst angelägen för riket och som ett riksvår-
dande ärende.
Sekreteraren Ehrencrona började därpå att läsa rann-
sakningsprotokollet. Efter läsningen af Simon Nilssons vitt-
nesmål, hvari han erkänt, att han gått till smeden Ulander
för att rådfråga sig i sin kristendom, anmärkte grefve A.
Horn, att denne bonde hade gjort mycket bättre, om han gått
till sin kyrkoherde och rådfrågat honom, helst som det tillkom
honom såsom hans själasörjare att gifva honom besked i ifrå-
gavarande hänseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
