Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS QBUBBS UF OCH VEEIKSAMHET 65
B) Speciell redogörelae.
a. De singulari exerciiatianum energia.
I. De singulari exercitationum energia. Disputatio aca-
demica, quam ex permissione amplissimae facultatis philosophica&
publicae philosophantium av^tjrrjaei exponunt praeses M. Nicolaus
Grubb et respondens Johannes Alcinus, Sueci, in alma Gryphis*
waldensi academia ad diem 3 Decembr. 1707. ^
Denna disputation är tillägnad Olof Rudbeck. Den om-
fattar, titelbladet oberäknadt, 16 sidor in 4:0. Den är indelad
i 1 1 paragrafer och liknar mera en rad af sammanhängande
teser än en afhandling. I en enkel och klar framställning
visar den en ihärdig öfnings betydelse för utvecklingen af
både kropps- och själskrafter.
»Nemo uti opinor in venitur, cui ab experientia et medi-
tatione, duobus istis omnis sapientisB et cognitionis human»
principiis, edocto non facile constabit, omnes tam corporis quam
animae perfectiones, quotquot in homine laudamus unice ab
exercitatione dependere; adeo ut absque hac omnes naturales
facultåtes torpescere debeant», så börjar författaren sin fram-
ställning och fortsätter därefter pä följande sätt: >Sed cuilibet
quoque manifesto constare existimo, nil tam alte constituisse
naturam (ut cutn Curtio loquar) quo in tus non potest eniti, seu
quo per assiduam exercitationem humana industria non potest
ascendere (loquimur autem de iis, quae in relatione ad poten-
tiam humanam non sunt absolute impossibilia).»
Författaren fäster sedan i denna första paragraf uppmärk-
samheten på öfningens betydelse för kroppskraftemas utveck-
ling, i det att han erinrar om hvad öfningen visar sig kunna
åstadkomma hos lindansare, skådespelare och akrobater.
Med § 2 öfvergår fbrf. till framställning af den trägna
öfningens betydelse för själsförmögenheterna. Han yttrar
därom bland annat: >Ita in philosophia instrumentali, qui judi-
cium, ingenium, memoriam perficefe intendit, inter media natu-
’ Finnes )9anit de Ofriga akademiska afhandliDgarna af Grubb i universitets*
biblioteket i Greifrwald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
