Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 ED7ARD WERMCBAKTZ
friska och de som sällan veta af någon världslig olycka omöj-
ligen kunna höra Kristo till, emedan de aldrig bära något
kors, som dock icke allenast för ett Guds barn är oumgäng-
ligt, utan skall ock båuras hvar dag, Luc. 9: 23. — —
Så länge du vet i ditt samvete, att du aktar hvad jorden
tillhörer och icke har med tankar, håg, hjärta och vilja din
mesta och bästa umgängelse i himmelen, så billa dig ju intet
in, att du bär Kristi kois, fast än du skulle lida alla världens
vedermödor, sjukdom, fattigdom, vanheder och olyckor.
Vid öfvergången till framställningen af, hvari de kristnas
rätta kors består, anmärker förf. först, att det, enligt hvad
som förut sagts, här är fråga om ett sådant kors och lidande,
£om icke är allmänt, utan de rätta kristnas eget, så att ingen
som icke är en rätt kristen bär det, och på samma gång ett
lidande, som en kristen måste lida, och det egentligen därför,
a-tt han är en kristen -och hör Kristus till.
I §§ 2 — 15 vederlägger förf. den villfarelsen, att Kristus
lidit och gjort så mycket för vår skull, på det att vi skola
slippa både att lida och göra något, och att yrkande på Kristi
-efterföljelse i lidande och lydnad innebär att vilja upprätta sin
-egen rättfärdighet. Gent emot denna villfarelse visar han med
•Guds ord, att ingen kan hafva en rätt tro, genom hvilken
människan blir delaktig af Kristi rättfärdighet och förtjänst,
så framt han icke inträder i KIristi lidandes gemenskap. Han
förkl£U-ar därjämte, att de, som så ifrigt disputera emot de
kristnas kors och lidande göra detta icke af kärlek till Kristus,
utan af kärlek till sig själfva och sitt eget fördärfvade kött.
»Den gamle Adam», yttrar han bland annat härom, »vill hafva
det så, att Kristus befriar från straffet för synden, men icke
från synden själf, och föreger därför, att den som vill låta
Kristus frälsa sig från synden själf förringar Kristi förtjänst
och upprättar sin egen rättfärdighet.» Grubb frågar här,
hvem som mest förringar Kristi förtjänst, den som säger, att
KIristus frälsar oss från syndastraffet allenast, eller den som
■Säger, att han frälsar oss icke allenast från straffet för synden,
utan jämväl från träldomen under synden.
I §§ 16—65 beskrifver förf. sedan de kristnas rätta kors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
