Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02 EDVARD WERMCRANTZ
j. Skrifterna n:o i6 — 18,
1 6. Grubbs ytterligare förklaring angående de vid kungL
kommissionen af prosten Wallerius, kyrkoherden Plantin och
lektor Walanger väckta stridsfrågorna innehåller hufvudsak-
ligen citat ur symboliska böckerna och framstående lutherska
teologers skrifter till bestyrkande af de åsikters riktighet,
hvilka Grubb i striden med de nämnda personerna inför kom-
missionen förfäktat. 1
17. Theologien på svenska, utgifven af prosten och
kyrkoherden i Umeå Nils Grubb,’ innefattar 76 sidor in 4:0.
Framställningen är fördelad i 21 kapitel utom inledningen,
som i 4 paragrafer framställer teologiens nödvändighet, nytta
och Ijuflighet.
Denna skrift företer intet särskildt anmårkningsvärdt
med undantag af inledningen, hvarur vi meddela följande:
»Människorna stå mestadels i den tanken, att den som icke
ämnar sig att bli präst, har intet så nödigt att bry sig om
teologien, utan vore för dem nog, att de kunde enfaldigt sin
kristendom, nämligen katekesen, därför hörer man så ofta
prisas den enfaldiga bondetron.
Häruppå svaras först: Att kunna sin kristendom enfaldigt
och förstå honom enfaldigt äro tvenne åtskilliga ting. Det
förra har afseende på minnet, att kunna katekesen utantill,
som största delen göra och låta bero därvid, och det hjälper
alls intet. Det senare går på förståndet, när man honom för-
står till alla stycken, och det kunna minsta delen, och af desse
senare äro minsta delen, som lefva därefter. Detta är orsaken,
hvarför minsta delen af människorna blifva salige. Ty när
de ej hålla himmelen och saligheten så mycken möda värd,
att de grundligen vilja lära vägen dit, mycket mindre, om de
den ändtligen lärde, skulle de använda en större möda, näm-
ligen att lefva därefter. Och den som ej håller saligheten så
mycken möda värd, att han rätt grundligen vill lära vägen
’ SkrifteD finnes i riksarkivet i Svenske Ecclesiastike Handlingar 1720-
1729 n:o 9.
’ Finnes i Nordinska samlingen in 4:0 Teologi n:o 1986. 38 d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
