Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 H. LUNDSTRÖM
utarmade läge efter Karl XILs krig. Af ett kungabref d. 1 4 okt.
1734 om kollekt till lutherska kyrkan i Kassel förefadler det
också, som om regeringen varit en smula generad för detta
nya kraf, då det heter: »Ehuruväl vi nu våra trogne underså-
tare intet ville falla besvärliga med slika kollektérs samlande»
— så hafva vi dock, i betraktande af de och de skåQen,
beslutat o. s. v. Men några år senare (1741 den 12 okt.)
anbefalles ånyo varmt och utan tvekan medels insamlande
till en evangelisk kyrkas uppbyggande och underhåll i Kon-
stantinopel samt själavårdens uppehållande därstädes *för
våra svenska och andra nationer utaf vår protestantiska lära*.
Riksens ständer hade förutom en årlig kollekt under 4 år
för det kristliga verkets befrämjande beviljat 2 öre silfver-
mynt af hvart matlag både på landet och i städerna öfver
hela riket, och prästeståndet hade för sin del åtagit sig, att
för året 1742 skulle h varje paistor lämna ett bidrag af åtmin-
stone 12 öre silfvermynt. Vidare bestämdes belopp, som
förmögnare och mindre förmögna kyrkor och kapell skulle
för ändamålet utgifva. Och hade riksens ständer uttalat för-
hoppningen, att enhvar utgåfve yttligare bidrag efter råd och
lägenhet och detta »med gladt hjärta».
Ännu så sent som 1825 synes vid en kollekts utfärdande
till förmån för de waldensiska församlingarna i Piemont den
af oss i detta föredrag häfdade synpunkten icke varit alldeles
främmande för våra. andliga och politiska ledare. Och då
Gustaf Adolfs-föreningarne stiftats vid tresekelsjubileet 1832,
inbrakte den första i Sverige insamlade kollekten till det ända-
mål, för hvilket dessa föreningar verka, enligt en uppgift icke
mindre än 30,000 tyska riksmark.
Det ser för öfrigt ut, som om tanken på trosbröderna i
den romerska diasporan och villigheten att bispringa dem
hållits mera lef vande och vaken i vårt folk, innan missions-
intresset väckts och erhållit den omfattning som nu. Det ena
intresset synes i viss mån hafva trädt i det andras ställe,
ehuru båda helt visst påkalla hjärterum vid hvarandras sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
