- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
136

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 E. RODHE

ligt, af idéer, som röra sig på andra områden. Dock går ut-
vecklingen här långsammare och än mer i zigzag än annor-
städes. Därpå är den religiösa individualismens historia ett
tydligt bevis. Den religiösa individualismen arbetar sig lång-
samt fram. Dess andetag hämmas oupphörligt af den kyrk-
liga organisationens band, som blifvit för trånga, torkat sam-
man och mist sin tänjbarhet. Så blifva både pietism, herrn-
hutism och metodism till .största delen utomkyrkliga riktningar.
Utan nämnvärdt sammanhang växa de fram på olika orter ur
likartad jordmån. Det religiösa lifvet slår ut i rikt blom,
växer mångenstädes till och med vildt, utan vård och ans.
För ett intensivare religiöst lif inom hela den protestantiska
kristenheten hafva de nämnda riktningarna haft sin ofaatliga
betydelse. Pietism och herrnhutism ha i svensk kyrkohistoria
gjort djupa märken. Den andliga väckelse i England, som
har sin utgångspunkt i Wesleys och Whitefields verksamhet,
nådde först senare fram till vårt land, ehuru denna rörelse
var af mycket större omfattning än pietism och herrnhutism.
Men Sveriges förbindelser med Tyskland ha alltid varit mycket
lifligare än med öriket i väster. Under sjuttonhundratalet
stiger emellertid England upp till sin världsställning, och med
oerhörd expansionskraft förmår det att draga det ena landet
efter det andra in i sin intressesfär. Hvad är naturligare, än
att den utvidgningslusta, som drifver de engelska köp^iännen
öfver vatten och land, skulle såsom ett nationellt karaktärs-
drag gifva gestalt också åt det återuppvaknade religiösa in-
tresset? Så skedde verkligen genom stiftandet af de stora
sällskapen med kristliga syften omkring 1800.
Dessa härledde sig direkt från den stora väckelsen.
Denna hade ju sin första upprinnelse från de s. k. metodis-
terna, hvilka i början hörde till den engelska kyrkan, men
senare lossade banden med denna och slutligen funno sig stå
helt utanför dess gränser. ^ Men såväl de skilda fria sam-
funden som kyrkan rymde inom sig många män, som slöto
sig till »the evangelical revival». Vissa andliga erfarenheter
* Överton, John H. and Relton, Frederic. The CDglish church from
the accession of George I to the end of the eighteenth century (17 14— 1800).
London 1906 s. 72 f!.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free