Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 1 57
tiden. Tills vidare stannade Paterson kvar. Under sommaren
uppehöll sig Henderson hufvudsakligen i Helsingborg, under
afvaktan på händelsernas utveckling. ^ Under väntetiden före-
tog han en resa genom Skåne, här och där utdelande trakta-
ter tiU personer, som han trodde skulle vilja öf versåtta dem.
Då det politiska läget icke förbättrades, tog Henderson ^t
parti och reste till Göteborg, där han bland landsmän hoppa-
des finna ett nytt arbetsfält. Denna stad var under kontinen-
talsystemets dagar en storartad handels{dats, i främsta rummet
naturligtvis besökt af engelsmän. Paterson, som krarblifvfC i
Köpenhamn, fick här upplefva den fruktansvärda boiobarde-
ringen från engelska flottan i början på september. Omedel-
bart därefter reste han öfver Sundet.
De båda skottarna, som i Danmark begynt en fram-
gångsrik verksamhet, hade af yttre omständigheter blifvit
tvungna att byta om arbetsfält. Det skulle snart visa sig
hvad de med sin outtröttliga verksamhetslusta, sin smidighet
att kunna lämpa sig efter nya förhållanden och sin hängif-
x^eahet och fasta tro på sin sak kunde uträtta i ett land, hvars
språk de bristfäUigt behandlade — danskan kunde de behärska
ganska bra — och om hvars kyrkMga förhållanden de nöd-
våodigtvis måste hysa dunkla och orediga föreställningar.’ Den
knstendomstyp de stodo närmast var den herrnhutiska, duuru
de ingalunda sammanföUo med Zinzendorfs anbängare.’ De
personer i Sverige, med hvilka de trädt i förbindelse, räknades
också till detta parti. Med sin känslosamhet i relig^iöst afse-
eode knnde de icke stå som representanter för svensk kristen-
dom. Svenskarna äro i allmänhet icke böjda för att lägga i
dagen sina religiösa känslor, de äro passiva och inåtvända i
> Hknderson a. a. s. 54.
’ I Kdpenliamn undrade man om traktaterna: de flro hvarken lutherska
eller från brOdrmfOnamliiigen, kvartfrtn koirnmi åe éA} Paterson a. a. s. 6$.
X>et Yirtla mm sagt om on Ir, att ^ Sfo meto^bter. Aret FMenoo htm till
Skottland. Missionary magazine 1806, s. 262.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
