- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
159

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SVENSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 1 59
som * Hylander och Retzius. Omdömet om det religiösa- tiJl-
ständet i Skåne denna tid är ingalunda opartiskt. Paterson
hade trädt i beröring med den herrnhutiska riktningen- och
fått från denna sin allmänuppfattning bestämd. Att stämpik
Schartau, som vid denna tid utöfvade ett storartadt religiöst
inflytande i Lund och vida omkring, såsom fången i en död
och kall ortodoxi låter sig dock näppeligen göra. Dennes
mot all herrhhutisk och reformert kristendom så kritiska sinne
gjorde honom föga lämplig att blifva medarbetare till Patersöh,
hvilken trots alla förtjänster väl icke helt och hållet kan fri-
tagas från religiös beskäftighet, något som Schartau och hans
riktning under inga förhållanden kunde fördraga. Det var
svaghet och styrka på samma gång. Ty mycket kan anses
som beskäftighet, hvilket icke är annat än energi och företag-
^rnhet för Guds rike. Man kan så missförstå förblifvandet
vid sin kallelse, att man därutinnan får en ursäkt för likgiltig-
het och oföretagsamhet.
Redan nu gjorde Paterson en erfarenhet, som han vissei–
ligen icke glömde. Han fann religiös tolerans vara något
okändt i Sverige, väl icke i den rneningen, att han för sin
person kände tankefriheten kringskuren, men så mycket mera
på ett annat håU. Vännerna i Skottland längtade efter att
höra, att i Norden grundlagts skriftenliga kyrkor genom deras
egna missionärer, och detta var ej möjligt utan ett flitigt pre-
dikande. Men hvad Paterson än tänkte företaga sig, den ut-
vägen såg han genast stängd för sig. Han var klok nog att
genast i början begränsa sig till områden, där han utan pinsam
friktion med bestående förhållanden kunde uträtta mycket godt
i stället för att, genom att söka verka genom offentlig för-
kunnelse, framkalla en oundviklig konflikt med den tiden allena
rådande meningar inom svenska kyrkan. En konflikt af detta
slag kom i sinom tid, men lät vänta på sig till medio af år-
hundradet.
Paterson- uppsökte nu Henderson i Göteborg och fann
denne i full verksamhet bland landsmännen, predikande för
dem i ett litet engelskt kapell.^ Liksom förut i Skåne fann
Paterson också i Göteborg de religiösa . förhållandena bland
* Paterson a. a. s. 55 AF.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free