Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 £. RODUE
Patersons intryck af den religiösa ställningen i Stockholm var
delvis ganska godt. Flera af prästerna syntes vara trogna,
arbetssamma och fromma evangelii lärare, hvilka i ^in för-
kunnelse icke förbigingo Kristi kors. Stora skaror lyssnade
till dem, och aldrig hade Paterson sett mer uppmärksamma
åhörare. Känslosamheten i deras kristendom tog sig synbara
uttryck: det var ingen ovanlig syn att se hela församlingen
röras till tårar, då prästen talade om Kristi kärlek och Kristi död.
Sådana förhållanden rådde dock ej öfverallt. I andra försam-
lingar, där det enda man kunde säga om predikanten var, att
han var ortodox, faiin Paterson en fåtalig, ouppmärksam och
kall .åhörarpskara. Paterson misstog sig emellertid, om han
trodde, att en full kyrka och en tårad församling blott kunde
finnas, när predikanten var »evangelisk». Hade han kommit
till Stockholm en del år tidigare, skulle han fått se, hur en af
stadens kyrkoherdar med sin för tiden fulländade vältalighet
kunde fullständigt behärska täta åhörareskarors hela känslo-
register, båda tårar och helig rysning och annat mera, men
Lehnbergs af samtiden beundrade andliga retorik var utsprun-
gen af en helt annan kristendomstyp och andlig läggning än
den Paterson företrädde. Också i Stockholms omnejd fann
Paterson] »evangeliska» präster, ehuru icke så många som i
Göteborgstrakten.
Bland de personer, med hvilka Paterson kom i beröring
under sin första Stockholmsvistelse, märkes först boktryckaren
Samuel Rumstedt. Han blef en trogen vän, som genom själfva
sitt yrke blef till ovärderligt gagn för Patersons verksamhet.
Vidare finna vi baron Rosenblad, vice presidenten i bergskol-
legium G. A. Leyonmarck, öfveramiralen J. G. Lagerbjelke,
grosshandlarna Joh. Hambraeus och G. T. Keyser, pastorerna
J. P. Häggman och,J. Waetterdahl. Alla stodo de mer eller
mindre i förbindelse med brödraförsamlingen. I denna krets
befann sig Paterson bland liktänkande, men den verksamhets-
ifver och företagsamhet, som låg skotten i blodet, den fanns
icke. Vänligt togs församlingen om hand, men man kunde
icke räkna ut, hvarför en missionär från England skulle komma
till dem, man kunde icke tänka sig, att han kunde få något
att göra bland dem. Att det fanns något att göra, var emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
