Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVKNSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 1 65
lertid från början för Paterson fullt klart. Visserligen var reli-
gionen, såsom han skref till traktatsällskapet i London,^ om-
huldad af hofvet och flera bland aristokratien. Många också
bland de lägre klasserna kände och älskade sin Frälsare. Men
antalet var mycket mindre än det borde vara, jämförelsevis
mindre också än i England.
Snart nog framlade Paterson sin plan att bilda ett trak-
tatsällskap. Därtill var han ju uppmanad af Londonsällskäpet.
Betänkligheter mot förslaget voro att öfvervinna. En invänd-
ning var, att man hade fullt upp med andliga skrifter, både
större och mindre.* Det lät sig dock icke förneka, att dessa
till en stor del lägo osålda i boklådorna, dels för det höga
prisets skull, dels emedan det brustit i anstalter för deras spri-
dande bland allmänheten. Frågan var, hur man skulle få folk
till att läsa uppbyggelseskrifter. Traktatsällskapens idé var
ju, att man skulle med små flygblad, som antingen försåldes
för ett ytterst ringa pris eller också gratis utdelades, riktigt
tvinga sig på människor. Detta framhöll Paterson för sina
vänner.’ Han bad dem en tid tänka öfver saken och lägga
den i bön fram för Gud. De borde rådgöra med sina bekanta.
I mer än två veckor gick Paterson i den största spänning,
om hans ansträngningar verkligen skulle krönas med fram-
gång. Då det drog ut på tiden, började han nästan misströsta.
Därtill var emellertid intet skäl, ty en efter en kommo de
slutligen tillbaka, uttryckte sitt gillande af planen och lofvade
att medverka. Så samlades man en dag hos pastor Waetter-
dahl. Närvarande voro hufvudsakligen de förut nämnda med
undantag af Rosenblad. Här stiftade» det evangeliska säll-
skapet* Namnet torde hafva gifvit sig själf I det ligger
hvad man ås^^tade. Evangelisk kristendom kallades framför
allt den, som framhöll Jesus Kristus såsom kommen i världen
att frälsa syndare. Brödraf öreningen var evangelisk. Förso-
* Patersons bref dat, 3 mars 1808 i Procccdings . . .of Ihe Religions Tract
Society. 9th report 1808.
’ Kort berättelse om evangeliska sållskapet och dess arbeten ifrån dess upp-
rinnelse till året» slut 1809. Sthlm i8io« s. 2.
•Jfr ofvan citerade bref från Paterson af den 3 mars 1808.
* Paterson a. a. s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
