Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Josef Sjöholm. Henrik Reuterdahls utländska resa 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 237
V. Arnim och tillhörde den bekanta familjen. Vid confererandet
af hvad de och jag visste och icke visste föll mig i tankarne,
huru mycket styckeverk vårt vetande är. I tiiig, som syntes
ligga dem temligen nära, var jag mera hemmastadd än de;
deremot var jag okunnig om mycket, som för dem syntes
vara och verkligen väl också var temligen vig^igt. Och i
samma förhållande stodo de till mig. Af tidningsnotiser från
Sverige hade de uppsnappat åtskilligt, hvarpå ingen svensk
tänker och som är försvunnet med dagen, då det inträffat.
Det förundrade dem högligen, att de af mig, hvilken de ändå
nxkte icke var så illa underrättad, icke derom kunde få be-
sked Jag är viss, att om vi med de verkligt hemmastadde
ville conferera våra notioner om fremmande folk och förhål-
lande, så skulle vi icke stå oss bättre.
Resan g^ck förträffligt. I början var det mig visserligen
vidrigt att instufvas mellan 5 ifriga tobaksrökare — min plats
var midtelplatsen på baksätet — och att nästan ingenting
kunna se af landet, hvarförutan mina öron äfven öfverfylldes
af de lifliga och pratlystna tyskarnes snack om ting, som för
mig voro utan allt intresse. Men snart gick det bättre. Sedan
.ag tegat en stund, öppnade [jag] min mun till en fråga, fick
ett höfligt svar och dermed var bekantskapen gjord och con-
versationen äfven med mig, således om andra saker än dem
blott de kände, i full gång. De voro angelägna att visa mig,
hvad som kunde vara märkvärdigt, att upplysa mig om hvad
s^m de ansågo intressant, att förskaffa mig alla de behaglig-
heter, som i en trång resvagn kunna komma i fråga. Vi
biefvo så goda vänner, som man kan blifva det under en natts
?eraensam resa. Denna gick hurtigt. Vi tågade ut från
Stettin på slaget kl. V» 5, voro vid första stationen, Garz, dit
vi hade nära 4 tyska mil, kl. V« 8 ; omspänningen gick raskt.
Jäg fick knapt tid att kasta ett öga på den gamla numera
TCvcket obetydliga staden och den strax bredvid gästgifvar-
eården liggande, icke mera betydande om också gamla kyrkan.
Till Schwedt, som var nästa station, följde oss dagsljuset.
Landet var flackt som Skåne, men mycket mindre fruktbart;
fevexten icke längre hunnen än hos oss. Schwedt syntes
leende och vänligft. Vi kommo först förbi det vackra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
