- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
282

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Grützmacher, Georg. Hieronymus, eine biographische Studie zur alten Kirchengeschichte. B I, II. Anm. af Hj. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 GRANSKNINGAR OCH ANMÄIJJ^INOAB
i Roms skolor vann ett verkligt och förblifvande intresse för
studier och vetande; redan då började han samla sitt med tiden
så storartade bibliotek. Om något var äkta hos Hieronymus,
så var det kåb-leken till vetenskapen; denna var hans brud,
liksom fattigdomen var den helige Franciskus’. Först hängaf
han sig åt den världsliga vetenskapen, och i hans bibliotek
lågo sedan de gamla hedniska författarne sida vid sida med
Bibeln och kyrkofäderna.
I Rom lät han döpa sig. Detta hindrade dock ej, att
han inom kort hemföll åt svåra osedliga utsväfningar. Fres-
telserna i dåtidens romerska samhälle voro stora; och högsta
bildningen meddelades ock blott i de gamla hedniska skolorna,
där osedliga mytologiska berättelser hörde till ordningen för
dagen. Hieronymus’ natur var äfven i hög grad sinnligt fär-
gad. Han berättar själf, huru han förslösade sin faders arf
i liderlighet bland Roms horor. Karaktäristiskt är, att han
mellan utsväfningarna i svärmisk fromhet drog omkring till
apostlarnes grafvar och martyrernas minnen i katakomberna.
Uppryckningen ur ett sådant lif kunde knappast föra mer än
t\t ett håll; asketismen, munkväsendet. Tanken på munklifvet
synes Hieronymus hafva fått under en resa till Gallien, som
han företog i sällskap med sin ungdomsvän Bonosus. Han
berättar själf, att han i Trier först fattade det fasta beslutet
att viga sig åt Kristus. Att det skedde här, var nog ingen
tillfällighet. I Trier hade Athanasius lefvat som landsflyktig
335 — 337 och utbredt kännedomen om de nya fromma i Egypten
och deras underbara eremitlif. Sannolikt hade en munkar tad
väckelserörelse där begynnt; Augustinus berättar oss, att
han första gången hörde talas om den helige Antonius genom
en f. d. militär, som under sin tjänst i Trier påträffat munkar.
Berättelserna om munkarnes underbara botgörarlif ha här
gripit den af sinnlighet beherskade Hieronymus och hos
honom födt beslutet att själf blifva munk.
Från Gallien begaf sig Hieronymus till Aquileja och
lefde där en tid midt i en krets af vänner, hvilka mestadels
voro asketiskt sinnade (bl. a. Bonosus och studievännen, seder-
mera fienden Rufinus). Här försökte han sig först på med
författareverksamhet (en fantastisk martyrhistoria, som emel-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free