Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Immich, Max. Papst Innocens XI, 1676—1689. Beiträge zur Geschichte seiner Politik und zur Charakteristik seiner Persönlichkeit Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2g6 GRANSKNINOAK OCH ANMÄLNINGAR
Och då tiden nifcllan westfaliska freden och det iQide årh:s
början som bekant är den i moderna kyrkohistoriska hand-
böcker eller öfversikter mest styfmoderligt behandlade, så griper
man med särskild glädje de specialundersökningar, som kunna
bidraga att rikta eller korrigera den traditionella framställningen
af detta skede i kyrkans historia.
För påfvedömets historia under denna tid har den kort-
fattade skizzeringen i Rankes välkända »Die römischen Päpste»,
del III, varit så godt som auktoritativ. Huru genialt än Ranke
förmått att genomskåda påfvedömets utveckling i stort, är
det dock en naturlig sak, att nyare källstudier på många punk-
ter skola korrigera detaljerna i hans framställning. Här före-
ligger en sådan punkt. Enligt Ranke har Innocenz XI:s
egendomliga ställning i tidens stora strider bestämts af ett in-
tensivt hat mot Frankrike, närdt genom Ludvig XIV:s sträf-
van efter kyrklig själfständighet gent emot påfvedömet; och
härunder har påfven förts ända därhän att tyst gilla eller t. o. m.
understödja hugenotterna i Frankrike och Wilhelms’ af Oranien
företag mot den katolske Jakob II i England. Påfvens per-
sonlighet har därvid tett sig som från kättarhatets traditioner
tämligen lösgjord, personligen sympatisk, men för den katolska
kyrkan föga gagnelig. Huru te sig dessa ting enligt Immichs
undersökning?
Grundfelet vid bedömandet af Innocenz XI har varit, att
man tagit hans skarpa kontroverser med Frankrike till ut-
gångspunkt och låtit påfvens handlande bestämmas däraf.
Visserligen hade han gent emot Frankrike en mycket viktig
uppgift att fullfölja: försvaret för påfvedömets herravälde öfver
hela katolska kyrkan gent emot de nya åskådningar om för-
hållandet mellan katolsk kyrka och stat, som af Ludvig XIV
och det gallikanska prästerskapet häfdades. Och i denna kamp
visade sig Innocenz XI lika oböjlig och lika otillgänglig för
modernare statsidéer som hans store företrädare under det
medeltida påfvedömets glansdagar. Men till detta försvar
inskränkte sig ej hans intressen; och det utgjorde ej ens deras
medelpunkt. Han kämpade för ett stort positivt mål: osma-
nernas utdrifvande ur Europa. Det faktum, att han med
entusiastisk idealism kunde fasthålla vid denna korstågstanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
