Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Holm, Rurik. Joannes Elai Terserus. Biografisk studie. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 ORANSKXINOAR OCH AXMÄLKIKGAR
lif en ny granskning måste därför glädja äfven kyrkohistori-
kern. Och då undersökningen skett sä som här är fallet, med
intresse och förståelse för de kyrkliga och religiösa problemen
i 1600-taiets Sverige lika väl som för de politiska och allmänt
kulturella, måste resultatet blifva en allsidig bild af mannen
och hans tid. Om författaren ock närmast åsyftat ett historiskt
specimen (biografien är en akademisk afhandling, genom hvil-
ken Holm vunnit docentur i historia vid Lunds universitet), så
kan dock, såsom redan är antydt, en anmälan af arbetet äfv^en
ur kyrkohistorisk synpunkt ega sitt berättigande. Boken gifver
för öfrigt ett nytt bevis på, huru nära 1600-talets kyrkliga och
politiska lif i Sverige voro sammanflätade.
Totalintrycket af den nya Terserus-biografien är, alt
källmaterialet blifvit till det yttersta och med skarpsinnighet
utnyttjadt och att de vidare vyerna öfver tidens utveckling
därvid aldrig släppts ur sikte, hvadan framställningen verkar
lika tillförlitlig som mångsidigt belysande. Om man fogar
denna till H. Lundströms »Laurentius Paulinus Gothus» (ur
hvilken-den äfven i vidsträckt grad öst), så synes nu föreligga
en tämligen fullständig skildring af Sveriges kyrkliga lif under
1600-talels förra hälft, den stora organisationstiden. — Att i
Holms framställning enstaka misstag eller missuppfattningar i
detaljuppgifterna insmugit sig, är en naturlig sak, som icke
ens den grundligaste samvetsgrannhet kan undgå, och som på
intet vis behöfver förringa arbetets värde. Jag vill också blott
i förbigående anmärka en sådan detalj. Författaren, som på
flere ställen återkommer till den kyrkohistoriskt viktiga frågan
om domkapitlens sammansättning och verksamhet, har i fråga
om domkapitlens öfvergång till lärarekapitel accepterat den
vanliga, som jag tror felaktiga, uppfattningen, att genom en
föreskrift (närmast i Rudbeckii kyrkostadgar) gymnasielekforerna
insatts i kapitlen bredvid de äldre kapitulares (jfr t. ex. sid.
48). Förvandlingsprocessen var nog mera både komplicerad
och intressant, som redan en noggrannare granskning af Rud-
beckii stadgar ger vid handen. Då jag emellertid hoppas få
i nästa årgång af Kyrkohistorisk Årsskrift tillfälle att fram-
lägga närmare undersökningar om denna sak, må det här vara
nog med ofvan gjorda antydan. För öfrigt innehåller Terserus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
