Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Kunze, Joh., Stange, C. Quellenschriften zur Geschichte des Protestantismus. 1. Die ältesten ethischen Disputationen Luthers. Hrsgb v. C. Stange. 2. Die Wittenberger Artikel von 1536. Lateinisch und deutsch. Hrsgb. v. G. Mentz, 4. Luthers Sermo de poenitentia 1518. Hrsgb. v. E. F. Fischer. Anm. af E. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMALNLNTiAR 315
för att han ensam ändtligen förstått, att striden nådde djupare
än till olika författning och själavårdspraxis. Utg. erinrar i
detta sammanhang om det redan förut kända faktum, att icke
de 95 teserna af den 31 okt. 1517, såsom af gammalt ansetts,
betyda den afgörande vändningen i Luthers utveckling. I den
kamp, \’ttrar utg., som Luther fört mot det medeltida kyrko-
väsendet, utgöra aflatsstriden och kampen mot den romerska
hierarkien alldeles icke början. Det första momentet i striden
bildar snarare det angrepp, som Luther riktade mot den
medeltida kyrkans etiska grundidéer. Detta angrepp kunde
gifvetvis icke tilldraga sig det allmänna intresset i samma grad,
som fallet blef med aflatsstriden och angreppet på den romerska
hierarkien. Men om också den akademiska striden om de etiska
grundidéerna helt naturligt icke väckte samma uppseende, så
följer dock icke däraf, att de i denna strid förhandlade frågorna
varit mindre principiella eller mindre afgörande. Den fasthet
och hänsynslöshet, med hvilken Luther förde aflatsstriden,
är snarare ett bevis för att han redan före densamma
haft ett tydligt medvetande om sin skarpa och principiella
motsats till medeltidskyrkans teologi. Man kan naturligtvis,
tillägger utg., icke förneka, att Luther senare i det ena och
andra hänseendet utvecklat sina tankar klarare och bestämdare,
^len å andra sidan gäller det redan om de etiska disputatio-
nerna före aflatsstriden, att i dem försiggått den principiella
brytningen med den medeltida teologien. — Säkerligen kan
det icke vara utg:s mening, att denna brytning gäller å alla
punkter och måhända har den rent religiösa brytningens vikt
något trängts åt sidan för den etiska.
Luthers Scrmo de poetiitcntia 1518 för oss midt upp i
aflatsstriden, då Luthers nya etiska idéer trängde ut i vidare
kretsar och tilldrogo sig en oerhörd uppmärksamhet. Valet af
denna skrift är därför i och för sig väl motiveradt. Men den
borde också ha redigerats så, att den bildat en naturlig fort-
sättning till disputationerna. Så kan icke sägas vara fallet.
Om texten, efter WA och EA, är intet att säga. Anmärk-
ningarna äro skåligen betydelselösa. Inledningen, som väl i
första hand bort redogöra för den utgående medeltidens i
ytterligt förfall stadda botlära och botpraxis, hvilka Luther med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
