Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Kunze, Joh., Stange, C. Quellenschriften zur Geschichte des Protestantismus. 1. Die ältesten ethischen Disputationen Luthers. Hrsgb v. C. Stange. 2. Die Wittenberger Artikel von 1536. Lateinisch und deutsch. Hrsgb. v. G. Mentz, 4. Luthers Sermo de poenitentia 1518. Hrsgb. v. E. F. Fischer. Anm. af E. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3l6 GRANSKNINGAR OCU ANMÄLNINUAH
all makt vill krossa, består af en redogörelse för den strid om
Luthers botlära, som uppstod med anledning af några yttran-
den härom af Ritschl i hans R. u. V. Men denna redogörelse
saknar tillräcklig klarhet och reda för att kunna införa i den
mycket omdebatterade frågan. Utg. ställer Ritschl, Harnack,
Loofs och Herrmann å ena, Lipsius och Galley m. fl. såsom
den äldre uppfattningens förfäktare å andra sidan, medan R.
Seeberg — riktigt — får intaga en mera själfständig stånd-
punkt. Utg., som i hufvudsak synes stå på Lipsius sida, afstår
från att framlägga en egen åskådning, emedan det skulle göra
?en längre afhandling nödvändig».
Die Wittenbergcr Artikel von 1536, Förut ha dessa
artiklar icke varit fullständigt eller tillfredsställande utgifna,
liksom de delvis förlagts till oriktig tid. Prof Mentz har nu
på grundval af handsskriftsstudier och fynd af nytt material
utgifvit dessa artiklar fullständigt i en omsorgsfullt editerad
upplaga med bifogande af den tyska öfversättningen, som
utfyller den icke fullt kompletta latinska texten.
Artiklarna utgöra resultatet af de förhandlingar, som
januari— april 1536 fördes emellan Wittenbergerteologerna
och en engelsk beskickning af teologer. Artiklarnas betydelse
ligger, som utg. påpekar, dels däri, att de visa, huru långt
Luther och hans medhjälpare ansågo sig kunna gå i konfes-
sionella eftergifter för att vinna ett sådant land som England,
dels däri, att de förmedlat öfvergången af lutherska idéer till
Englands kyrka. Det kan därför vara skäl att närmare referera
utgifvarens redogörelse härför.
P’örbindelserna mellan Henrik VIII i England och de
tyska protestanterna gå tillbaka till 1531. I första hand hade
Henriks syfte varit att äfven af dessa vinna gillande och där-
med moraliskt stöd i sin skillsmässosak. Först småningom
blef tal om förbindelse med det schmalkaldiska förbundet. I
Tyskland var man ej vidare entusiastisk för saken. I hvarje
tall ansåg man sig icke kunna inlåta sig på en sådan plan,
förrän öfverensstämmelse i läran vunnits.
För att underhandla härom, närmast med kurfursten af
Sachsen, ankommo i utomordentlig beskickning från England
i november 1536 biskopen af Herford, Edward Fox, och ärke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
