Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYBKUGA INFÖBLIFVANDE MED SVERIGE 20I
Frågan om en sådan sammanjämkning var föremål för
öfverläggningar inom sekreta utskottet med anledning af re-
geringens ofvan nämnda framställning. Uniformitetsarbetet
skulle taga sin utgångspunkt, därom var man ense, i utarbetandet
och införandet i de skånska landskapen af en för hela riket ge-
mensam kyrkoordning. Det gällde därför att få denna sådan, att
såväl de skånska landskapens intressen som det öfriga rikets i den-
samma blefvo tillvaratagna. För att detta syfte skulle ernås,
föreslog sekreta utskottet i sitt betänkande, att med den kom-
mission, som skulle omarbeta kyrkoordningen, några depute-
rade från de skånska ständerna måtte adjungeras, hvilka voro
förfarna i dansk och norsk lag. ^ Frågan om denna gemen-
samma kyrkoordnings införande kunde emellertid först upp-
tagas vid konungens myndighetsålder, och till dess borde
således den gamla ordningen fortfara. Liksom regeringen i
sitt svar på det skånska prästerskapets framställning förbe-
hållit sig rätt att med ständernas samtycke inom det beståendes
ram vidtaga de förändringar, den funne lämpligt, likaså förklarade
sekreta utskottet, att om några förändringar tills vidare kunde
vidtagais, borde detta ske, så vidt fredspacterna det medgåfve.
Förhållandena i de skånska landskapen voro verkligen
också sådana, att regeringens kraftiga ingripande erfordrades.
De skånska ständernas ombud klagade vid 1668 års riksdag
öfver det betryckta tillståndet i landskapen. Det låg nära till
hands att kasta skulden härför på regeringen; animositeten
mot uppsvenskarne i de skånska landskapen var ännu stor;
det fingo de uppsvenska studenter, som studerade i Lund, nog-
samt erfara,’ År 1669 klagades det i rådet, att i Skåne
»sinnena äro något svåra och ej draga synnerlig affektion
till Sverige».^ Regeringen ansåg sig därför böra undanrödja,
såvidt den kunde, de anledningar till missnöje, som funnos.
Detta kunde lämpligast ske medelst en kommission, som skulle
nedsändas till de skånska landskapen, liksom det hade skett
åren 1658 och 1662. Frågan härom var föremål för rege-
ringens behandling vid 1668 års riksdag. Med anledning af de
• Tham, II, i: 179.
• Weibuix, i, 68.
• Tham, II, 2: 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
