- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Åttonde årgången, 1907 /
222

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222 AUGUST HALLENBSRG

deras eget och icke uti tjänande sig inlåta, men på vissa års-
tider, allenast som det dem till pass kommer, för daglön ar-
beta, om driftefolk och lösgångare tolereras». ^ Frågan kom
före vid landtdagen i Malmö. Alla stånden yrkade på, att
gällande lag och författning skulle efterlefvas, och prästerska-
pet framhöll särskildt, att fattiga skulle stanna inom sin egen
socken eller åtminstone inom häradets gränser, om socknarna
icke själfva kunde underhålla sina tiggare; alla bettlare skulle
hafva loci pastoris testimonium samt socknens tecken. Ingen,
som icke vore verkligen behöfvande, skulle ha rätt att erhålla
något sådant. Allt detta var egentligen ett inskärpande af
bestämmelserna i 1587 års tiggareordning, men denna var
emellertid föråldrad, och därför medgaf landtdagen i dess be-
slut, att bestämmelser lika den uppsvenska tiggareordningen
måtte tillämpas i landskapen. ^
I sammanhang härmed kan nämnas de stora anspråk,
som ställdes på folket genom det ofta förekommande uppta-
gandet af koUekter i kyrkorna.’ Ändamålet med dessa kollek-
ter kunde vara olika: uppbyggande och underhåll af gamla
kyrkor, understöd åt behöfvande präster och fattiga prästänkor
o. s. v. Vid synoderna framställdes ofta såväl från biskop
Winstrup som från den världsliga öfverheten till präster och
församlingar begäran om dylikt understöd. • Men under svensk
tid önskade man emellertid därvid få bättre kontroll införd;
generalgnvernören G. O. Stenbock ville, att innan någon finge
rätt att upptaga en kollekt, skulle han visa sitt testimonium för
landshöfdingen och begära hans tillåtelse.* Äfven G. Baner
uppmanade biskopen att ej utan urskiljning utdela tillståndsbref
till upptagande af koUekter i kyrkorna.^ Kommissionen för
sin del var emot allt upptagande af dylika koUekter och före-
slog, att det skulle alldeles afskafifas. ^ Så afslog den bland
annat kaplanens i Vä begäran att få upptaga en kollekt i
* Instr., ii:te p:n.
* Styffe, a. a. s. 26.
^ Acta synodalia 1646—63, Hist. Tidskr. för Skåneland, II, 6: 302, 304,
306, 308, 309, 310, 314, 319, 320, 324, 326.
* Gen. guv. skr. -•’As 1663.
* Cronholm, Skånes polit. hist, II, 136.
« K. Pr. ^Vn 1669.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1907/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free