Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Herman Lundström. Ett nytt bidrag till konfirmationens historia i Sverige - Herman Lundström. Ett C. A. Agardhs uttalande från år 1842 om prästbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
saknas alldeles. För öfrigt må här antecknas, att Laurelius
i likhet med åtskilliga tysk-lutherska agendor och sin gamle
motståndare JOH. Matthije förbehåller aktens utförande ät
biskopen eller hans official. .
Ett C. A. Agardhs uttalande från &r 1842
om prästbildningen.
Vid mitt utarbetande af ett herdaminne för Karlstads
stift har jag särskildt kommit att fålsta uppmärksamhet vid
biskop C. A. Agardhs initiativrika verksamhet. År 1842 på
hösten höll han en s. k. stiftsstämma i Karlstad, som skilde
sig från ett vanligt prästmöte därigenom, att vid densamma
icke förekommo disputation, oration och predikningar, hvar-
jämte stiftsstämman icke varade längre än två dagar. Vid detta
möte uttalar Agardh några i hög grad beaktansvärda ord an-
gående prästbildningen, hvilka icke blott äga ett historiskt in-
tresse utan jämväl otvifvelaktigt äro väl förtjänta att i en tid
sådan som vår uppmärksammas och behjärtas. Detta Agardhs
uttalande är så mycket märkligare, som det belyser hans
verkliga ställning till den sedan 1834 — 35 års riksdag på dag-
ordningen stående prästbildningsfrågan. Det synes icke heller
fullt riktigt, då man framställt Agardh såsom tidens främste
målsman för upprättandet af »isoleringskurer genom prästsemi-
narier*. ’Paragraf 10 af protokollet vid stiftprästerskapets sam-
manträde i Karlstad den 25 augusti 1842 har följande lydelse:
H. H. Biskopen ville fästa det yngre presterskapet upp-
märksamhet på vigten deraf att fortsätta sina studier äfven
sedan de blifvit prester, så mycket mera, som genom våra
högst ofullkomliga och obestämda fordringar för prestbildnin-
gen, som tyckas understiga andra protestantiska länders, de
fleste inträdde i embetet med föga mera än gymnasiibildnin-
gen, enär den akademiska kursen ofta absolverades på ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
