Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER 309
pseudo-Primasius. Så anses mycket tala för, att det verkligen
lyckats den brittiske forskåren att framdraga Pelagius* auten-
tiska kommentar till de paulinska brefven. Slutomdömet gör
man emellertid klokast att spara, till dess att Souter utgifvit
sin bebådade edition. För sina hittills gjorda upptäckter på det
ifrågavarande området har han redogjort i ett föredrag, som
han höll den 12 dec. 1906 inför brittiska akademien och som
nu föreligger tryckt under titeln: »7Ä^ Commentary of Pelagitis
on the Epistles of Poul, the Problem of its Restoration (From
the Proceedings of the British Academy, VoL II) London,
published for the British Academy by Henry Frowde. Oxford
University Press. Amen Corner, E. C.
— En nyupptäckt skrift af Irenceus — se där hvad man
nyligen fått höra om. Få fynd kunna vara mera ägnade att
fylla den äkta kyrkohistorikern med glädje än en sådan upp-
täckt. Den skrift af den betydande kyrkofadern, om hvilken
här är fråga, kände man förut endast till titeln: &c iniåeiSvv
Tov ånoaxoXixov xrjQvyfÅaxog, Detta arbete har nu påträffats i
gammal armenisk öfversättning samt är utgifvet och försedt
med tysk öfversättning af Lic. D:r Karapet Ter-Mékért-
tschian och Lic. D:r Erwand Ter-Minassiantz. Professor
Har näck har tillfogat ett »efterord» och anmärkningar till
denna intressanta skrift, som ingår i band 31,1 (Leipzig 1907)
af serien Texte und Untersuc kungen zur Geschichte der alt-
christlichen Literatur. — Om skriftens äkthet kan icke råda
ringaste tvifvel. Mångfaldiga äro förbindelserna och likheterna
med Irenseus’ bekanta lltyxoq. Men det synes uppenbart, att
dessa beröringar icke bero på medveten efterhärmning, utan
förklaras snarare därigenom, att i de båda skrifterna en och
samma personlighet talar till oss öfver samma sak.
— Palmsöndagen den 24 mars 1907 afled den äfven i
vårt land högt aktade danske kyrkohistorikern FREDRIK
Nielsen. Han var född i Acdborg den 30 okt. 1846 blef
student 1863, cand. theol. 1870, kateket vid Vor Freisers Kirke
i Köpenhamn 1873, professor i teologi med kyrkohistoria
såsom hufvudfack efter Hammerich 1877. Teol. D:r 1879 med
en afhandling om Tertulliani etik såsom specimen, biskop i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
