Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - H. Leclercq. L'Espagne Chrétienne. Paris 1906. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNLXÖAR OCH ASMÄLNINGAE 323
till upphof. Och i Spanien kunde denna rörelse aldrig vinna
fast fot, tack vare Corduba-biskopens energiska motstånd.
Af ännu större räckvidd blef emellertid Hosius’ ställning
till arianismen. Han egde intet sinne för de grekiska tanke-
riktningar, som lågo bakom denna teologi (han kunde ej ens
det grekiska språket); den enkla sanningen, att Jesus Vcir både
sann Gud och människa, var för honom nog. Som kejsarens
förtrogne skickades han år 324 till Alexandria för att ransaka
och afgöra i den utbrutna striden. Han insåg sucirt, att här
behöfdes ett afgörande med auktoritet för hela kyrkan, och så
rådde han Konstantin att sammankalla ett ekumeniskt kon-
cilium. Därmed har han ristat sig ett namn som en af kyrko-
historiens betydande män. Och han ej blott tog initiativ till
rikssynodernas institution utan blef också ledande vid denförsta,
i Nicaea 325. Enligt källornas sannaolik vittnesbörd förde
han praesidiet vid Nicaeakonciliet, bestämde Konstantin för att
genomdrifva den djes fåtaligt företrädda homousien och har
med all sannolikl\et varit den verksammaste vid redaktionen
af beslutet. Athanasius, som otvifvelaktigt redan vid konciliet
på något sätt väckt uppmärksamhet, framträdde först efter
dess slut som ledande man på den bana, som Hosius utstakat,
om ock med djupare teologisk och religiös motivering. Bred-
vid Athanasius stod emellertid ännu under mera än 20 år den
åldrige spanske biskopen som ortodoxiens förnämsta stöd.
Kring honom samlade sig åtminstone det spanska episkopatet^
som nu ock fick sin egentliga organisation med sju kyrko-
provinser. Vid det stora konciliet i Scurdika i Tracien 347
(skall väl vara 343) uppträdde åter den nu och 90-årige Hosius
som ordförande och ledare af besluten; han åtföljdes och stöddes
där af åtskilliga spanska biskopar. Vid detta tillfälle kom han
äfven att yttra sig i frågan om vädjanden tiU Rom som högsta
instans för hela kyrkan; och med vissa förbehåll gillade han
denna den romerske biskopens ifrågcisatta ställning. Så var
han äfven där inne på den stora katolska stråkvägen. Att
Leclercq emellertid gör för mycket af denna sak, behöfver
knappt anmärkas.
Snart gick Hosius till mötes ett tragiskt slut på ett äro-
fullt lif. Under kejsar Konstantins satt arianismen i högsätet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
