Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Per Pehrsson. De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden. Upps. 1905. Anm. af G. Walli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QBANSKUINGAR OCH ANMÄLNINGAR 329
med godt exempel. Men samtidigt härmed hade de inflyttade
vid de större platserna sina egna pedagogi, som ej blott
tjänstgjorde som barnalärare, utan äfven hade att alla söndagar
»hålla lecture två gånger, före och efter middagen, såväl ur
bibeln som ur någon postilla af författare tillhörande den refor-
merade religionen utan att glömma bön och psalmsång vid
slutet och början af läsningen». Otvifvelaktigt stod afhåUandet
af dessa conventicula i strid med vid Uppsala möte och senare
fastställda religionsstadgar. Men så länge Gustaf Adolf lefde,
blundade man härför och lämnade främlingarna i fred. Så
snart konungen var död, kan man förmärka en begynnande
oro och yrkanden från speciellt prästernas sida om tillämpande
af gällande stadganden, men detta ledde tillsvidare ej till något
resultat.
Först omkr. 1640 kan man tala om egentliga stridigheter
mellan svenska kyrkan och främlingarna. Därmed begynner
författarens andra skede. Stämningen å ömse sidor blir nu
en annan, bitter och fientlig. Prästerna yrka bestämdt på
förbud mot kalvinisternas »convent och sammankomster» äf-
vensom på ett »hälsosamt tvång» i öfrigt. Vallonerna å sin
sida med de G^er i spetsen öfvergifva sin förtroendefulla håll-
ning till svenska kyrkan. Är 1641 kom på de Geers kallelse
den förste reformerte prästen hit. Sedan den tiden torde det,
om ock möjligen med kortare mellantider, ha funnits en refor-
mert präst i Sverige. Han hade väl närmast karakteren af
de Geersk huskaplan, men han reste äfven omkring till bruken,
predikade och utdelade nattvarden. Äfven i öfrigt blef främ-
Hngarnes uppträdande alltmer utmanande. Regeringen var
emellertid, så länge krigen i Tyskland och mot Danmark på-
gingo, mer beroende af de Geer än någonsin. Efter freds-
sluten behöfde den visserligen ej visa samma hänsyn mot
främmande makter och mot sin statsbankir. Nya förbud
utfärdades därför nu. Men då dessa ej stadgade någon straff-
påföljd för öfverträdelse, hade de ingen verkan, detta så mycket
mer som Kristina, som nu satt vid styret, hade föga lust att
skrida till tvångsåtgärder i religionssaker.
Det tredje skedet låter förf. börja med Karl X. Såsom
son till en kalvinist fruktade han att genom eftergifter mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
