Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schartau — ett hundrafemtioårsminne af P. Rydholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII P. RTDHOLM
Det har på sätt och vis hvarje författare. Men Schartaus språk
är i ovanlig grad för honom eget. Här är hvarken tid eller
mm för en utförligare utredning däraf. Vi vilja dock anföra
några exempel. Mycket af egendomligheterna ha vi att skrifva
på den en smula ålderdomliga svenskans räkning, något kanske
också på skånskans. Vissa ord fä därigenom hos honom en
i viss mån annan mening, än de annars ha, och ett aktgif-
vande därpå skulle säkert skingra och göra till intet mången
anklagelse mot honom, som blifvit byggd på ett missförstådt
uttryck. Ett genomgående drag i hans språk är hans smak
för substantiv. Han använder gärna sådana, där det vanliga
språket fordrar verbalkonstruktion. Detta ger åt hans språk
en viss pregnans, och ger det en viss färg, som de därvid
vane reflektionslöst känna igen, och hvaraf de ha en ledning
till igenfinnande af den rätte läraren. Schartau har också en
hel del egna ord, som innehålla annat och oftast mera, än de
enligt språket för öfrigt skulle ha. Såsom exempel på en
satskonstruktion, som ofta förekommer anföra vi: >Din o vär-
dighet har icke hållit Gud tillbaka, att han ju på dig bevisat
sin nåd. — Frukten af hennes fräls£U-es återlösning blir henne
icke förhållen, att hon ju kommer till tron.» Annars begagnar
han ofta »ju» i betydelsen icke. Hela frågan om människans
omvändelse och frälsning heter »salighetssaken». »Begrepp»
är kunskap, insikt och uppfattning i allmänhet. Man kém ha
ett falskt begrepp. »Föreställa» är framställa, uttrycka be-
skrifva o. s. v. Vidare »obekymmersamhet, misströstighet,
frälsningsförlägenhet, förtröstning, eftertänkelig» och många flera.
Såsom ett allmänt omdöme kunna vi säga, att Schartaus
språk är mättadt, innehållsdigert. Han förstår att säga myc-
ket i få ord. Vältalighetsfraser letar man fåfängt efter.
På tal om det formella hos Schartau få vi minst af allt
förgäta hans predikosätt. Vi hafva nämnt, att det på grund
af hela hans åskådning för honom framför allt gällde att under-
visa. Själasörjaren heter här »läraren». Hans predikningar
äro därför inrättade till att gifva undervisning. Han afser
icke att uppväcka något slag af känslor. Han predikade fritt
men hade alltid ett omsorgsfullt utarbetadt mer eller mindre,,
vanligtvis mer, utförligt utkast. Ämnet, delarne och de när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
