Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 27
Yrkanden härpå hade framställts också af consistori2des och
andra vederbörande, hos hvilka Brunnmark gjort förfrågningar,
i det de menade att endast ett kyrkomöte eller en riksdag
kunde annorlunda därom stadga. Vidare öfverlämnade Brunn-
mark af de medel, brittiska bibelsällskapet ställt till hans dis-
position, 1,000 R:dr b:co till evangeliska sällskapets fonder,
genom hvilken gåfva det blef möjligt att genast gå i författ-
ning om utgifvandet af en upplaga på 10,000 ex. Kontraktet
med Rumstedt annuUerades. ^
De många stridigheter, som ägt rum under året, visade,
att Leyonmarck icke längre var den sammanhållande kraft,
som behöfdes och som han hittills varit Omedelbart efter
apokryffrågans slutgiltiga ordnande lämnade han ordförande-
skapet i sept. 18 1 3.’ Den nye ordföranden, Friherre Mattias
Rosenblad, grep energiskt in på denna som på andra punkter.
En stereot3q)erad upplaga af apokryfema kom nu till stånd. •
På ett tillfälligt besök i Stockholm 18 14 fick Paterson reda
på hvad som passerat och skyndade sig genast att inlägga en
kraftig protest mot det sätt, hvarpå man gått tillväga. Säll-
skapet försvarade sig med, att man för tryckningen ej använde
engelska medel, utan inom landet hopsamlade. Detta argu-
ment kunde Paterson icke gilla, i det han framhöll, att om ej
engelsmännen lämnat bidrag till tryckningen af bibeln, man
ej skulle haft något öfver för apokryferna. * Evangeliska säll-
skapet stod naturligtvis fast vid sitt beslut att icke bryta med
gammal svensk bibeltradition, och detta tillvägagångssätt hade
ju, om än med icke fullt klara ord, blifvit gilladt genom be-
slut i brittiska bibelsällskapet, såsom ofvan blifvit anfördt.
Striden om apokryiema var icke inskränkt till Sverige,
utan hade vidsträckt omfattning. Häftigt upplågade den på
1820-talet, då en kraftig opposition restes inom England och
* Brunnmark Öfverlfimnade sin gfifva utan förbehåll. Kommitén använde
penningarna såsom kassaföriag för utgifvande af en upplaga af apokryferna med
lösa stilar. Genom från försäljning af apokryfer och biblar inkomna medel åter-
gäldades dessa engelska pengar, som sedan kommo till användning för tryckning af
de kanoniska böckerna.
* Ev. sällsk. prot. d. i6 sept. 1813. Jfr denna uppsats s. 38.
’ Berättelse af ev. sällsk. comité 18 13, s. 6.
* Paterson a. a. s. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
